En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Att återskapa medeltiden 5 - Religionen

BetraktelserPosted by Martin Eriksson 07 Jan, 2012 15:23
Martin skriver.
I sju år i följd har vi deltagit i Middelaldermarked på Bornholm, de senaste fyra åren som Grupp Risma. Där har vi fått en god vän, Bjørn, som brukar vara klädd som en Augustinerkorherre.

Han och jag har flera gånger vandrat i procession på marknaden. Någon gång har vi vidtalat en sånggrupp som fanns tillgänglig, klädda i munk- och nunnekläder. En annan gång spelade gruppen Vagando lämplig musik i processionen. De två senaste åren har det varit Hans tennsmed som gått främst med det bolmande rökelsekaret.

Bjørn hade klätt sig i den alba som man sytt upp i Middeleldercentret efter en biskopsalba i Lund. När han saknade ett bröstkors lånade jag honom mitt. Jag hade min vanliga kanikdräkt. Vi vandrade från Stormansgården ner till Landsbyn. Där nere avslutade Bjørn med att läsa ett stycke på latin - "Ille Nalle Puh".

Vad ska man säga om det här? Var det på riktigt eller bara på låtsas? Tja, halvt-om-halvt. Processionen var riktigt genomförd. Men den var gjord som ett inslag för att erbjuda besökarna visuella upplevelser. Ungefär så här skulle det kunna ha sett ut, när det var på riktigt. Alltså återskapade vi något. Men det hela hängde i luften.

Vi hade inte något tydligt mål för vandringen. Inte någon vallfärdskyrka. Inte ens något hus som skulle välsignas. Processionen slutade mitt på en gårdsplan, med alllvarsam högläsning på latin.

Var det någon som uppfattade vad Bjørn läste? Kanske en latinprofessor skulle hört att det lästes ur Nalle Puh. Det var viktigt för Bjørn att det inte var en religiös text, att det inte var någon bön eller så. Besökarna hade inte ju valt att deltaga i en gudstjänst. De hade kommit till en medeltidsmarknad för att uppleva upptåg och insupa atmosfär.

Det hela gjordes för deras skull. Processioner är visuella, de är offentliga. Men det stannade här vid att skapa en yta eller en slags kuliss. Därför var det rätt att läsa Nalle Puh.

Men om vi skulle velat göra det "på riktigt", ja det är en annan historia. Återkommer.



Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Martin 14 Jan, 2012 20:51

Processioner på riktigt har vi förr ofta gjort på söndagarna i medeltidsveckan, när marknaden fanns inne på Strandgatan. Det handlar mycket om processionsdeltagarnas intention med det hela. Men det fungerade inte med de här processionerna när marknaden flyttades till Paviljongplan, så de upphörde.

På onsdagskvällen i medeltidsveckan gick vi med en stor Mariabild i bärstol från Nikolai till S:ta Maria. Och så firades en predikogudstjänst "i medeltida ton". Under medeltiden bar man årligen Marias bild i procession genom staden på tredje lördagen efter påsk. Det man gjorde då, det gjorde också vi, men i en kortform. En procession behöver en utgångspunkt och ett mål och ett syfte.

Betr latinet så kunde folk tillräckligt mycket för att följa med. Även moderna kyrkokörer sjunger Kyrie och Gloria och Credo och Sanctus och Agnus Dei på latin och vet vad dom sjunger. Latinska formulerade liturgiska texter som man är van vid är inte så svåra att förstå. Det här med själva mässan får vi återkomma till. Jag är inte riktigt för att man låtsas mässor och de särskilda prästerliga uppgifterna.

Posted by Peter 11 Jan, 2012 07:56

Ja; SKULLE du vilja göra det på riktigt? Och bortsett från den formella skillnaden - hur skulle publiken påverkas om det var en reenactor som genomförde en låtsasmässa och hur skulle de påverkas om du höll i en riktig mässa? Det är ju "ändå på latin så folk fattar det inte ändå".


Hur ser du på det?

Peter, www.indemejarecristi.wordpress.com

Posted by Kerstin på Spinnhuset 09 Jan, 2012 11:10

Jo, visst såg jag bilden - men du skriver ju "han och jag har ..." Han och jag - blir inte det två? :-)
Antalet... tja, tillräckligt många för att man ska förstå att det är ett "tåg" (för jag törs ju inte kalla det procession igen) - kan det vara sådär 5 pers, kanske?

Recession: här förlita(de) jag min på mina kompisar i Burgon Society (http://www.burgon.org.uk ) - de är *väldigt* noga med pro- för ingång, re- för utgång. Jag förstår idén om "sändningen ut i världen" - frågan blir alltså: är det snarare kyrkligt att "processera" ut, och alltså världsligt att "recessera"? (Finns nå't verb för det, förresten?)

Posted by Martin 08 Jan, 2012 21:23

Klart vi var fler än två, kolla första bilden. Vilket menar du är minsta antalet för en procession? 3? 8? 10? Och vi gick aldrig hem igen.

För övrigt är det ett otyg att kalla en utgångsprocession för recession. Då beger man sig tillbaka dit man var förut. Nej, en procession går alltid framåt, åt vilket håll den än går. Om det t.ex. är uttåget ur en kyrka efter en gudstjänst så handlar det ju om sändningen ut i världen. Ite missa est.

Posted by Kerstin på Spinnhuset 08 Jan, 2012 16:25

Språkpolisen i aktion: kan man verkligen ha en procession med bara två deltagare ;-) ?

(Dessutom kommer ni väl ihåg att kalla den recession när ni går hem igen...)

Ser fram mot flera!