En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Att återskapa medeltiden 8

BetraktelserPosted by Åsa Martinsson 20 Jun, 2015 13:31
En tillbakablick
Tiden går fort. Det är nu tre år sedan vi skrev de sju inläggen om att återskapa medeltiden. De inläggen var ett sorts svar på Peter Ahlkvists inlägg på bloggen In deme jare Cristi i november-decmber 2011.

Vi skrev om våra "roller" i det medeltida återskapandet, om religionen i återskapandet och funderade över hur vi i vår grupp "Risma", på två personer, skulle kunna gå vidare. Vi reser inte runt på olika event och marknader, utan har fått vår plats på Bornholms Middelaldercenter. Jag resonerade en del om hantverk och tältläger eftersom det var detta som var aktuellt för oss då.

Under de tre år som gått har en hel del hunnit hända, så det kan vara tid med nya reflektioner och funderingar. Marknaden på centret har upphört och det har istället blivit en middelalderträff för centrets Vennekreds. Vi reste dit det första året 2012 och trodde då att det skulle bli vårt sista år på centret. Vi tyckte inte längre att så som vi såg på vårt återskapnde passade vi in. Och det fanns en del samtidiga event vi ville resa på. Vi misstog oss!

Under veckorna vi var där började vi fundera över hur det skulle vara att få bo i något av de hus som finns på centret, och då verkligen bo och leva i miljön. Vi gick runt och tittade oss omkring med andra ögon än tidigare. Det borde vara en boning med en säng! Att bo i kökshuset och varje natt bädda på bänkarna kändes inte som någon bra/bekväm lösning!

Centret har två uppbyggda miljöer, stormansgården och bebyggelsen landsbyen. Säng fanns bara i två hus - i stormannens kammare och i färgarens hus. Färgarens hus bortföll av det skälet, att taket inte var reparerat så det regnade in. Vi tänkte att stormannens kammare kunde vara fint att få bo i.

Nu går vi tillbaka ännu några år, till oktober 2010. Medeltidsmuseet i Stockholm hade precis invigt sin nya utställning efter ett par års arbete. Vi reste dit och det vi särskilt såg var att miljöerna saknade alla de färgrika textilier som finns på alla manuskriptbilder. Vi skrev därefter ett blogginlägg om den textilfattiga medeltiden.

Vi hade den upplevelsen i bakhuvudet när vi tittade på stormannens kammare. Så som den ser ut var det ingen ombonad miljö. Det fanns en säng med mörka tjocka sängomhängen och en naturvit filt. Och så lammskinn på bänkarna. Inte mycket som stämde med bilderna på en kammare för en någorlunda välbärgad storman.

Men om vi fick ta med egna textilier? Inreda kammaren med sängomhängen, täcken, draperier, borddukar, väggtextil, kuddar och dynor. Vi hann inte ens fråga Niller, centrets ledare, för någon av våra vänner, som hört våra resonemang, hann före oss. Och kom tillbaka till oss med meddelandet: Niller hälsar och säger att ni är välkomna att inreda kammaren och bo där nästa år! Han har fullt förtroende för frue Åsa!

Så nu har vi under ett antal sommarveckor i två år bott i stormansgårdens kammare. Tiden kan vara inne att nu lite mer ingående fundera över vad det är vi gör.

Vår förklaring inför besökare, och inför oss själva, varför det bor två svenskar på stormansgården, har vi tidigare skrivit om på bloggen, under kategorin Bornholm 2013.

I några följande bloggposter ska jag resonera omkring mina vävnader, val, förutsättningar och begränsningar.

Nya Draperier/New curtains

Bornholm 2015Posted by Åsa Martinsson 29 May, 2015 17:46
Skimmertyget jag vävde till förra sommaren hänger för mörkt och kommer inte till sin rätt. Kaniken vill ha dem för att avskärma den lilla delen med skrivpulpeten. Då kan han ta emot gäster lite mer avskilt.

The iridescent cloth I made last summer is hanging to dark and you can´t see how it changes in colour. The canonicus wants them to delimit his small corner with the writing desk. Where he can meet his guests more "sub rosa".

Därför behöver jag väva ett par nya draperier. Och de ska vara ljusare. Tvärrandiga tyger finns det en hel del bilder av. Och med mönstrade bårder! Jag hittade flera filtar mönstrade på det sättet. Jag vävde en filt och nu planerar jag att använda samma bild men väva ett lättare tyg.

So I had to weave some new curtains. And they will be made in a more light colour. There are many pictures of cloth with stripes. And with patterned stripes! I found several blankets patterned that way. I made a blanket and now I plan to weave a lighter cloth from the same picture


Mellan de röda linjerna ligger ett diagonalt rutmönster och i de bredare partierna finns en slinga. Rutmönstret på bilden kan jag väva, slingan fick bli något som jag kunde göra på åtta skaft. Det gula i bilden la jag in i linjer runt mönstret.

Between the red lines there is a diagonal square pattern I can easily weave, but for the wider part there had to be something I managed to do with eight shafts. The yellow in that pattern I placed in lines around the pattern




Manuskriptfilt 3/Manuscript blanket 3

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 27 Mar, 2015 20:56
Den tredje filten blir en mycket enkelt filt. Det finns många bilder av filtar med smala ränder. Eftersom jag har mörkt grått garn och en hel del av små härvor av olika färger, så blir det här en filt i ofärgad ull med smala ränder i flera färger.

Den sista filten är en hemlighet!
Blanket or cloak from Guddal, Norway. Museum : Universitetsmuseet i Bergen, InventoryNo : 030999, BRM 31/3. C-14: 1035-1165 CE.
Judith kills Holofernes Quill drawing, coloured; Illustration cycle Typology; Miniature ; South West Germany(?) , Austria(?) 1330 ; 1340 ; Vienna ; Austria; Vienna; Austrian National Library; cod. s. n. 2612 ; fol. 32v In Speculum Humanae Salvationis ; Mitteleuropäische Schulen I, Kat. 123


The third blanket will be a very plain blanket. There are many pictures of blankets with narrow stripes. As I have a lot of dark grey yarn and some small skeins in different colours will this be a blanket in undyed wool with narrow stripes in several colours.

The last blanket is a secret!





Manuskriptfilt 2/Manuscript blanket 2

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 19 Mar, 2015 17:30
Fauvel's wedding, Roman de Fauvel (BNF Fr. 146, fol. 34), c. 1320.


Jag har hittat flera bilder med breda ränder i två färger. Alla har också smala vita ränder. Som i den här bilden.

Den här filten tänkte jag väva i grått och blått. Men så hittade jag ett antal härvor lila garn. Och ränderna är ju svagt lila!



I have found many pictures with wide stripes in två colours. All also have narrow white stripes. Like this picture.

This blanket I planned to weave in grey and blue. But I found some mauve yarn in my shelf. And the colour in the picture is light mauve!




Manuskriptfiltar/Manuscript blankets

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 18 Mar, 2015 15:27
I vävstolen just nu: en 160 bred mellangrå varp i filtgarn 6/2. Det grå garn som fanns hemma räckte till en varp för fyra långa filtar. Utmaningen är att väva tvärrandig filtar efter manuskriptbilder. OCH med de garner som finns hemma. Det ska bli fyra helt olika filtar.

In the loom just now: a 160 cm width in reed light grey wollen warp, 6/2. The yarn I had at home was enough for a warp to four blankets. The challenge is to weave striped blankets after manuscript pictures. AND with yarns I have at home. It will be four different blankets.

Det här är den första – This is the first.
Death of Mary Tempera painting wood ; Furniture sacral ; Winged Altar ; by "Habsburgischer Hofmaler" ; Vienna ; 1370 ; 1372 ; Innsbruck ; Austria ; Tyrolia ; "Landesmuseum Ferdinandeum Leihgabe Stift Wilten.

Först tänkte jag att botten får bli ljust grå, men efter en titt i garnhyllan fanns där 500 g ljust rosa garn! Vad som behövdes för bottenpartierna.

At first I thougt that the bottom would be a very light grey, but then I found 500 g of a light pink yarn! Enough för the bottom.

Så här ser det ut i vävstolen – This is a picture from the loom

Filtarna vävs i 4-sk kypert. Men jag har solvat på 8 skaft för att försöka få med de små vita prickar som finns i en del bilder.

I am weaving in a 4 shaft twill, but I have threaded it on 8 shaft in an attempt to weave the small white spots you can see in many manuscript.

Birgittahuvan – ett återskaparmode?

Medeltid/MedievalPosted by Åsa Martinsson 22 Feb, 2015 13:13
Birgittas lilla huvudbonad i linne ger upphov till en hel del frågor.

I Medieval Clothing and Textiles nr 4, 2008, skrev Camilla Luise Dahl och Isis Sturtewagen om ”The Cap of St St. Birgitta.”. Efter det har den lilla linnehuvan* spridit sig som en löpeld genom medeltidsvärlden.

Några år tidigare hade jag fått Aron Anderssons och Anne Marie Franzéns redogörelse i Birgittareliker 1975. Jag hade också fått konserveringsrapporten. Jag tänkte då att en linnehuva skulle vara ett bra underplagg för en yllehätta. Men vid den tiden talades det bara om manliga coifer, inte om kvinnliga huvor. Utifrån det material jag hade var det inte lätt att komma fram till hur den var konstruerad. Så jag la det åt sidan.

Så kom då artikeln – och nu 7 år senare ser man att den bärs av mängder kvinnor. Antingen bärs den som ett underplagg för att fästa slöjor i, eller som enda huvudbonad. Många har äntligen hittat något som fungerar!

Jag fick artikeln från Camilla Luise Dahl innan boken kom ut och gav mig på huvan i ett nytt försök. Nu för att göra en till mig själv. Men efter diverse strapatser la jag ner det hela igen. Jag fick det aldrig att fungera så som Camilla menade, och dessutom trivdes jag inte heller med den.

Det som jag inte fick att fungera var att sprundet bak skulle bredas ut och bilda ett nackparti. Så menade Camilla att det skulle vara. Det kan gå om man har tillräckligt med hår som fyller ut huvan och gör att sprundet lägger sig i nacken . Då får huvan den form som man ser på bilderna. Även Aron Anderssons och Anne Marie Franzéns beskriver som att huvan har ett rakt nackparti, som är bildat av sprundet. Enligt Camilla är det inte meningen att den ska sitta stramt baktill, med sprundet hopdraget.

Huvan i original är visserligen liten, men ska man få dess mittsöm att räcka från hårfästet och ner till nacken måste man förstora den ganska mycket, och troligen också förändra proportionerna.

På bilderna i Maciejowski bibeln bär kvinnorna huvan med håret synligt i pannan och öronen syns. Den bärs på samma sätt som hårnäten, som också författarna påpekar. Så har jag nog aldrig sett huvan buren i våra sammanhang. En snabb bläddring genom bilder från det manuskriptet ger ett intryck av att det är i hemmiljön som enbart huva bärs. Avbildas en scen utanför hemmet ser man dels kvinnor i dok, dels någon kvinna, tjänarinna, i huva.

De manuskriptbilder som finns i artikeln är daterade från andra halvan av 1200-talet till slutet av 1300-talet. Och det är av naturliga skäl från sammanhang när huvan har burits som enda huvudbonad. Eftersom den funnits under så lång tid kan den ha burits på olika sätt.

Under åren efter Camillas och Isis artikel har jag sett otaliga varianter av huvan, det finns många olika förslag på mönster och proportioner. Och den får olika utseende när den bärs.

Jag vill avsluta med några frågor att gå vidare med i samtal om birgittahuvan:

1.
Är det någon som bär birgittahuvan med sprundet som nackparti?

2.
Huvan har blivit ett mycket vanligt plagg att bära under slöjor, den håller undan håret och är fin att fästa fast slöjan i. Det är vanligt att den karakteristiska broderade kanten och spetssömmen är synlig under slöjan. Finns det bilder/källor som visar den här detaljen?

3.
I vilka sammanhang kan man uppträda i enbart huvan?

Det finns anledning att komma tillbaka till huvan!
------------
* För en linnehuvudbonad är ordet ”huva” är mer korrekt än ”hätta”. Hättan bars över huvan. Camilla använder ordet huva när hon skriver på danska.

En svan till Mervi/A Swan for Mervi

Broderi/EmbroideryPosted by Åsa Martinsson 24 Jan, 2015 19:24

I våras blev jag tillfrågad om jag ville brodera ett av djuren till Mervis Laurelhätta. Naturligtvis sa jag JA! Från manuskriptet vi fick valde jag en svan. Naturligtvis med tanke på Merry Swan.

Det var länge sedan jag gjorde ett fritt broderi. Och hade inte heller mycket tid att hitta rätt sorts broderimaterial. Ett vitt ylletyg fanns och så fick det bli olika sorters vävgarner i ull och silke.



Last spring I was asked to make an embroidery for Mervis Laurelhood. Of course I said YES! And from the manuscript we got I took the swan - Merry Swan!

It was a long time since I made an embroidery that wasn´t a counted embroidery. And had not much time to find the proper yarns. I had a fabric in white wool and different weaving yarns in wool and silk.


Funderingar kring ett randigt tyg / Thoughts about a fabric with stripes

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 01 Nov, 2014 13:31

Jag har tänkt på vanten från Lödöse under rätt många år och arbetat med den då och då. Vanten har fått sin egen sida på textilverkstad.se. På vantens sida finns nu "Funderingar kring ett randigt tyg"

Eftersom den svenska texten redan finns på Textilverkstad räcker det att hänvisa till den HÄR.


I have thought about the mitten from Lödöse rather many years, and have worked with it from time to time. The mitten has got its own page on textilverkstad.se. On the mitten´s page is now "Funderingar kring ett randigt tyg" /Thoughts about a fabric with stripes.

The swedish text is already published on Textilverkstad, and I link to it HERE. There is also some more pictures.

The mitten from Lödöse made me ponder upon striped medieval fabric. When looking at the upper side of the mitten you find that the repeat is 16 cm – the stripe is 2,5 cm and the space between 13,5 cm. Now, as the mitten has no seam on the top you can measure the space to the next stripe – it is 16,5 cm. This repeat is then 19 cm. After that there is no further stripe and the space to the bottom is 18 cm. You can observe three stripes, all of them 2,5 cm. The space between them 13,5 cm, 16,5 cm and at least 18 cm. This differ too much to depend on deformation during the years in the ground. I think they have weaved a stripe, some space, next stripe and so on. But not caring to get the same space between the stripes.

As a weaver I ask myself if this is a "medieval" way of weaving and looking at patterns and stripes or perhaps this fabric is woven by an unskilled weaver. To get the same space between the stripes is not very difficult. Perhaps the weavers of our time want it more symmetrical than the weavers in the medieval time.

Now, what will happen with the mitten if you use a fabric with regular space between the stripes, after weaving such a fabric?

I did weave a fabric regularly striped. When planning the weaving I calculated to place the pair of mittens side by side. That would be a fabric width of about 50 cm and a length of 63 cm for one pair of mittens. The fabric should be enough for three pairs of mittens. If I then weave a fabric with a report of 16,5 to 18 cm there will be also a stripe on the base of the mitten´s inside.

The fabric also became an experiment with a new quality. I fulled it roughly in the dryer to get the right width and length. The result was a repeat of 16,5 cm and you get four stripes on each mitten.



« PreviousNext »