En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Medeltida vävar_3/Medieval Weaves_3

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 29 Nov, 2016 23:08

Jag har skrivit om mina entrådiga ”medeltidsgarner” i de två första inläggen och nu har jag fortsatt med hur de här garnerna fungerar i vävstolen. Det har blivit några större provvävar. Jag har fyra olika entrådiga garner. Det är två varpspunna garner i brunt och vitt, och två lösare spunna för inslag i gråbrunt och vitt

Senare kommer jag att presentera de här garnerna närmare. Det går inte bara att kalla dem för 8/1, även om jag kallade dem så innan jag började att undersöka dem. Alla de fyra garnerna ligger nära 8/1 men har samtliga olika antal m/kg, både de varpspunna och de inslagsspunna garnerna. Att garnnummer är ett ungefärligt värde framgår ju också av mitt förra inlägg.

Nu till mina två vävar
1.
Jag varpade med det bruna varpspunna garnet och vävde ett par meter med det gråbruna inslagsgarnet. Därefter ett par meter med det vita inslagsgarnet för att jämföra de två tygerna.

Båda kvalitéerna har jag valkat, en meter endast lite för att se hur det gick ihop sig, och en meter lite hårdare.


2.
Nu varpade jag med både brunt och vitt varpspunnet garn. Till inslaget använde jag både vitt och gråbrunt inslagsspunnet garn.

Det jag skulle väva är ett rutigt tyg från London (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

I boken finns inga uppgifter om täthet, bara att det är ”medium grade”. När jag jämförde analysen av tyget med en bild där det finns uppgift om mått kan jag uppskatta tätheten till ca 11 tr/cm. Min väv, efter en lättare valkning, slutade på 9 tr/cm och 8 inslag/cm.

Efter valkningen rullade jag upp tygerna på rullar, och de rullades om ett par gånger. Efter att de torkat ångpressade jag dem.

In a previous blog post I have written about my single ”medieval” yarns. Now I have gone further to examine how my yarn will function in the loom, when weaving some larger samples. I have four different single yarns, two warp spun in brown and white, two loose spun for weft in grey brown and white.

Later I will present these yarns. You can not just call them 8/1, though I named them so before examinating them. All of the four are close to 8/1 but each of them has a different m/kg, both the warp spun and the weft spun. Yarn number is an unprecise meassure as seen in my previous blog post.

Now my two weaves
1
I used the brown warp spun for my warp. Then I first weaved some meters with the greybrown weft spun yarn. Then some meters with the white weft spun yarn for comparing the two fabrics.

Both the fabrics I have fulled, one meter just a little and the other more.

2.
Now I used both the brown and the white warp spun yarn for the warp. For the weft I took the white and greybrown looser spun yarn.

I was going to weave a checked cloth from the London finds (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

In the book there is no data about ends/cm, the cloth is just defined as ”medium grade”. When I compared the cloth analysis with an illustration with meassure figures I approximated the ends/cm to 11. My weave after being fulled is 9 ends/cm and 8 weft/cm.

After fulling the cloth I rolled it, repeating that a couple of times. After drying they were steamed.



Medeltida vävar_2/Medieval Weaves_2

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 05 Oct, 2016 13:41

Vad säger ett garnnummer?

Alla som sysslar med att väva i ull känner till begreppet garnnummer. Det här med garnnummer använder man främst för att beräkna garnåtgången för en väv.

Garnnummer 6/1 betyder att det är ett entrådigt garn och att 6 m väger 1 g = 6000 m/kg. Ett garn med garnnummer 8/1 innebär alltså att det är ett entrådigt garn och att 8 m väger 1 g = 8000 m/kg. Ett garn som heter 8/2 består av två trådar 8/1 som tvinnats samman - och därför blir det 4000 m/kg.

Garnnumret säger också en del om hur tjockt/tunt garnet är. Ju högre tal garnet anges med, desto tunnare är det.

Men hur väl stämmer garnnumret och är garner med samma garnnumer lika tjocka/tunna?

Jag tog ett par ett par av mina entrådiga garner och jämförde dem. Det var Möbelåtta 8/1 grått och vitt, och Kampes 6/1 i olika grå nyanser. Jag vägde exakt lika långa trådar av varje garn och kunde bestämma antalet meter/kg. Garndiametern betämde jag genom att linda garnet ett par centimeter runt en linjal. Så här blev resultatet:

Tabell


Möbelåtta 8/1 grått 7710 m/kg 0,63 mm

Möbelåtta 8/1 vitt 8600 m/kg 0,61 mm





Kampe 6/1 vit 5980 m/kg 1,03 mm

Kampe 6/1 ljusgrå 5980 m/kg 1,05 mm

Kampe 6/1 mellangrå 6650 m/kg 0,95 mm

Kampe 6/1 mörkgrå 6680 m/kg 0,91 mm

Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Så alldeles exakta som i tabellen är naturligtvis inte diametrarna, men de visar på hur "samma" garn kan skifta. Det beror i de här fallen på att det är olika ull i garnerna.
Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Det grå och vita Möbelåtta känns helt olika varandra. När jag väver med Kampes vita och ljusgrå garner märker jag att de fyller på ett helt annat sätt i inslaget än de mörkare.

Det grå Möbelåtta är inte fullt 8000 m/kg, medan det vita är mer än 8000 m/kg.

Kampes två ljusare grå är ca 6000 m/kg, medan det mörkare grå är mer än 6000 m/kg.

Det kanske inte betyder så mycket att garnnumret bara är ett ungefärligt mått, för man beräknar ju vävlängden med viss råge. Men det betyder att olika garner ger olika vävkvalitéer - även om de olika garnerna haft samma garnnummer.


What will the Yarn Number tell you?

All of us wool weavers are familar with what Yarn Number means. It is a measure used primarly for calculating how much yarn you need for the weave you are planning.

A yarn with number 6/1 is a single yarn, 6 meters weights 1 gram = 6000 meters per kilo. Yarn Number 8/1 is also a single yarn, but here 8 meters weights 1 gram = 8000 meters per kilo. A yarn 8/2 means that two threads 8/1 are twinned together - and the yarn length is 4000 meters per kilo.

The Yarn Number also says something about how thick or thin the yarn is. The higher number the thinner yarn!

But now, how exact is the Yarn Number, and are yarns with the same number equally thick/thin?

I took some of my single yarns to compare them. I used one grey and one white Möbelåtta 8/1 and different grey shades of Kampes 6/1. I weighted threads of exactly the same length and could figure out the meters per kilo. The yarn diameter I got through winding the yarn some centimeter around a ruler. See the table above.

The yarns on the picture on the top are in the same order as in the table.

The yarn diameters are of course not so exact as in the table, but the table indicate how "the same" yarn can differ. In this case it depends on the different wool the yarns are made of.

The grey and the white Möbelåtta have different feeling. When weaving with the white and the light grey yarns from Kampe I noticed that theese yarns fills much more in the weft than the darker grey yarn.

The grey Möbelåtta is less than 8000 m/kg, but the white is more than 8000 m/kg. The two lighter yarns from Kampe are each about 6000 m/kg, while the darker grey is over 6000 m/kg.

Perhaps it is not so very important that the Yarn Number is just approximate, because you calculate your weave with a good measure. But you must be aware that different yarns will give not the same cloth quality - even if the different yarns have the same Yarn Number.



Medeltida vävar_1/Medieval weaves_1

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 21 Sep, 2016 17:34

Hur definierar man ett garn? Garnnummer, så som vi är vana vid från vävböcker och garnförsäljare, ger inte en tillräcklig beskrivning. Mer adekvat är spinnvinkel, diameter och snoddriktning Z/S. Det är sådana uppgifter som arkeologisk litteratur använder.

Just nu undersöker jag ett antal garner från ett litet spinneri på Ösel. Jag mäter och provväver. Avsikten är att ta fram entrådiga garner och provväva kvalitéer som är lämpliga för medeltida vävar. Och att ta fram vävbeskrivningar.

Det är framför allt ett projekt inför Vävmassan 21-23 september 2017 i Växjö.

Jag kommer att skriva här om hur arbetet fortskrider.



How do you define a yarn? Yarn number, as we are used to from weaving books and from yarn vendors, will not give us the enough description. More adequate is angel of twist, diameter and direction of twist Z/S. As they do in the archaeological literature.

At the moment I examine some yarns from a small spinning mill on Saaremaa. I am measuring and weaving samples. The goal is to find out some single yarns and weave qualities, useful for medieval weaves. And to make weaving descriptions.

Most of all it is a project for the Weaving Fair 21-23 September 2017 in Växjö.

I´ll now and then write about this work in progress here on my blog.



Att återskapa medeltiden 10

BetraktelserPosted by Åsa Martinsson 06 Jul, 2015 17:47
Hur fri får man vara när man väver inredningstextilier till "vårt" medeltida rum?

När vi syr våra dräkter finns det mängder med bilder som vi kan använda som förebilder. Det är runt återskapandet av dräkter som de flesta diskussioner om historisk textil rör sig. Många publikationer rör just dräkttyger och beskriver garner, färger, bindningar och beredningar och redogör för de fynd, oftast små tygfragment, som mer direkt kan antas vara just dräkttyger.

När det alltså gäller våra medeltidsdräkter så finns mycket material när man ska sy sina dräkter. Dessutom har det vuxit fram företag som specialiserat sig på den sortens tyger, oftast de enfärgade tygerna. Man är inte tvungen att väva sina egna tyger för att få en bra dräkt.

När det kommer till inredningstyger har jag märkt att det inte finns lika mycket uppgifter att hämta i det som skrivits. Att det ofta var lättare kamgarnstyger som användes till olika ändamål, vet vi. Sängomhängen, överkast mm går det att hitta uppgifter om. Man sålde t.ex. hela set till bäddutrustningen. Men bildmaterialet är mindre beskrivet och kommenterat, särskilt om man som jag letar efter det som skulle kunna vara enklare mönstrade kamgarnstyger. Jag tänker mig nämligen att samma tyg har kunnat användas både i bäddutrustningen och också som draperier/rumsavdelare. Man får ofta söka och att tolka medeltida bilder med inredningstextilier på egen hand.

Av bevarade tyger finns inte mycket som visar hur mönstrade tyger i ull kunde se ut. Det finns en del från London, beskrivna i Textilies and Clothing. Det är Cloth of ray, som jag skrivit om HÄR, och om en 6-skafts väv HÄR. Men det är smalrandiga tyger och för det nya draperityget till kammaren ville jag ha lite bredare mönstrade ränder.

Jag fick en bild när jag planerade mina tvärrandiga filtar. Det som jag då tänkte "filt", skulle ju lika väl kunna vara ett lättare överkast över bädden. På bilden ser man en bård med ett litet rutmönster. Den mönsterbården kunde jag kombinera med en 4-sk kypert genom att solva på åtta skaft. Mellan bårderna finns på bilden ett rankmotiv. Det kan jag inte få fram i en vanlig skaftvävstol. Jag trampade fram en annan liten mönstrad bård. HÄR skrev jag inför att jag planerade tyget.

Så långt mönstret. I den miljö som tyget ska hänga var det viktigt att det var ljust. Jag varpade en ljust grå varp och slog in samma grå garn i botten. På bilden är botten grön och min grå har ungefär samma ljushet. Så har jag rött och vitt som på bilden.

Den gula slingan mellan bårderna blev inte vacker mot det grå. Så den blev vit som i rutmönstret, men jag tog upp det gula i några ränder.

När jag började väva och kom till rutmönstret så syntes det inte så tydligt som jag önskade. Därför vävde jag med dubbelt inslag i bårderna. Men inslagstätheten visade sig bli samma. Bårderna blev på så sätt tätare, lite likt de smalrandiga tygerna från London - men på ett annat sätt. Väven blev svårare att väva - jag fick göra ett lättare tillslag för botten, och ett lite kraftigare för bårderna.

Vad gäller garnerna och färgerna finns det en del begränsningar för mig. Men det tänker jag återkomma till i ett senare inlägg.

Min fundering nu när tyget är färdigt och hänger i kammaren är om det hjälper besökaren att få den bild av hur ett medeltida rum kunde ha sett ut, som jag är ute efter. För det är det visuella helhetsintrycket av rummet som för mig är viktigare än att tyget är ett alltigenom korrekt återskapande av ett tygfynd.






Att återskapa medeltiden 9

BetraktelserPosted by Åsa Martinsson 20 Jun, 2015 13:37
Att återskapa en miljö

I återblicken skrev jag om vår upplevelse när vi besökte det återöppnade Medeltidsmuseet. Var finns alla textilier som vi ser på interiörbilder på medeltida manuskriptbilder? Med vilken bild av ett medeltida liv går besökarna hem?

Nu fick vi en chans att ge en annan bild av ett medeltida boende. Vi skulle satsa på rummets textila inredning. Genom att bo i rummet kom också dimensionen med att rummet blir "inbott". Det inte bara står där med sina textilier, utan någon lever i det. Det blir visserligen enbart ett par veckor på sommaren, sedan återgår rummet till sin tomhet.

Intentionen är att skapa en visuell bild av det medeltida rummet och att besökarna kan gå in i det, uppleva hur det är att röra sig i rummet och kanske sätta sig ner och prata med oss.

Rummet med paradsängen, med sina kistor, bord och bänkar finns och är givna. Det vi kan göra är att ge rummet färg och "hemkänsla" med textilier och en del andra mindre saker som står framme som det gör i ett hem. Och att vi själva finns i rummet med vår verksamhet. Våra kläder finns också i rummet, upphängda över en stång.

Men hur återskapa inredningstextilier så att de både visar ett rum, så som det avbildas i manuskripten, och samtidigt bygger på textila fynd?

Det skulle vara fantastiskt att kunna tillverka varje textil till rummet helt enligt fynd vad gäller garnkvalitéer, vävnadstekniker och mönster. Men det är en omöjlighet för mig, både praktiskt och ekonomiskt.

Mitt val blir då att se på så många bilder som möjligt, sätta mig in i hur man levde och använde rummen, använda mina textila kunskaper för att skapa textiler som kan förmedla en liten glimt av hur ett medeltida rum kunde upplevas.

Eftersom vi (nästan) alltid är där i rummet finns möjligheten att för dem som är speciellt textilintresserade berätta om de avvikelser från originaltextilier jag har fått göra.

Den visuella helheten har blivit viktigare än att varje textil bygger på ett exakt fynd. Jag har funderat över hur rummet skulle ha sett ut om man verkligen kunnat grunda varje textil på fynd från rätt tid. Hur mycket färg hade man då kunnat/vågat föra in i rummet, hur mycket variationer i vävnaderna hade det funnits utrymme för?

Jag har också en annan intention med mitt "medeltidsvävande" - att vävarna ska kunna användas också i vårt moderna liv och att dessutom inspirera andra till att väva.

I nästa inlägg resonerar jag lite mer kring de nya draperierna. Jag har redan skrivit lite om dem HÄR.

Det finns äldre bloggposter kring särskilda textiler:
Sängens filt finns presenterad HÄR
Om duken på kistan skriver jag HÄR


Att återskapa medeltiden 8

BetraktelserPosted by Åsa Martinsson 20 Jun, 2015 13:31
En tillbakablick
Tiden går fort. Det är nu tre år sedan vi skrev de sju inläggen om att återskapa medeltiden. De inläggen var ett sorts svar på Peter Ahlkvists inlägg på bloggen In deme jare Cristi i november-decmber 2011.

Vi skrev om våra "roller" i det medeltida återskapandet, om religionen i återskapandet och funderade över hur vi i vår grupp "Risma", på två personer, skulle kunna gå vidare. Vi reser inte runt på olika event och marknader, utan har fått vår plats på Bornholms Middelaldercenter. Jag resonerade en del om hantverk och tältläger eftersom det var detta som var aktuellt för oss då.

Under de tre år som gått har en hel del hunnit hända, så det kan vara tid med nya reflektioner och funderingar. Marknaden på centret har upphört och det har istället blivit en middelalderträff för centrets Vennekreds. Vi reste dit det första året 2012 och trodde då att det skulle bli vårt sista år på centret. Vi tyckte inte längre att så som vi såg på vårt återskapnde passade vi in. Och det fanns en del samtidiga event vi ville resa på. Vi misstog oss!

Under veckorna vi var där började vi fundera över hur det skulle vara att få bo i något av de hus som finns på centret, och då verkligen bo och leva i miljön. Vi gick runt och tittade oss omkring med andra ögon än tidigare. Det borde vara en boning med en säng! Att bo i kökshuset och varje natt bädda på bänkarna kändes inte som någon bra/bekväm lösning!

Centret har två uppbyggda miljöer, stormansgården och bebyggelsen landsbyen. Säng fanns bara i två hus - i stormannens kammare och i färgarens hus. Färgarens hus bortföll av det skälet, att taket inte var reparerat så det regnade in. Vi tänkte att stormannens kammare kunde vara fint att få bo i.

Nu går vi tillbaka ännu några år, till oktober 2010. Medeltidsmuseet i Stockholm hade precis invigt sin nya utställning efter ett par års arbete. Vi reste dit och det vi särskilt såg var att miljöerna saknade alla de färgrika textilier som finns på alla manuskriptbilder. Vi skrev därefter ett blogginlägg om den textilfattiga medeltiden.

Vi hade den upplevelsen i bakhuvudet när vi tittade på stormannens kammare. Så som den ser ut var det ingen ombonad miljö. Det fanns en säng med mörka tjocka sängomhängen och en naturvit filt. Och så lammskinn på bänkarna. Inte mycket som stämde med bilderna på en kammare för en någorlunda välbärgad storman.

Men om vi fick ta med egna textilier? Inreda kammaren med sängomhängen, täcken, draperier, borddukar, väggtextil, kuddar och dynor. Vi hann inte ens fråga Niller, centrets ledare, för någon av våra vänner, som hört våra resonemang, hann före oss. Och kom tillbaka till oss med meddelandet: Niller hälsar och säger att ni är välkomna att inreda kammaren och bo där nästa år! Han har fullt förtroende för frue Åsa!

Så nu har vi under ett antal sommarveckor i två år bott i stormansgårdens kammare. Tiden kan vara inne att nu lite mer ingående fundera över vad det är vi gör.

Vår förklaring inför besökare, och inför oss själva, varför det bor två svenskar på stormansgården, har vi tidigare skrivit om på bloggen, under kategorin Bornholm 2013.

I några följande bloggposter ska jag resonera omkring mina vävnader, val, förutsättningar och begränsningar.

Nya Draperier/New curtains

Bornholm 2015Posted by Åsa Martinsson 29 May, 2015 17:46
Skimmertyget jag vävde till förra sommaren hänger för mörkt och kommer inte till sin rätt. Kaniken vill ha dem för att avskärma den lilla delen med skrivpulpeten. Då kan han ta emot gäster lite mer avskilt.

The iridescent cloth I made last summer is hanging to dark and you can´t see how it changes in colour. The canonicus wants them to delimit his small corner with the writing desk. Where he can meet his guests more "sub rosa".

Därför behöver jag väva ett par nya draperier. Och de ska vara ljusare. Tvärrandiga tyger finns det en hel del bilder av. Och med mönstrade bårder! Jag hittade flera filtar mönstrade på det sättet. Jag vävde en filt och nu planerar jag att använda samma bild men väva ett lättare tyg.

So I had to weave some new curtains. And they will be made in a more light colour. There are many pictures of cloth with stripes. And with patterned stripes! I found several blankets patterned that way. I made a blanket and now I plan to weave a lighter cloth from the same picture


Mellan de röda linjerna ligger ett diagonalt rutmönster och i de bredare partierna finns en slinga. Rutmönstret på bilden kan jag väva, slingan fick bli något som jag kunde göra på åtta skaft. Det gula i bilden la jag in i linjer runt mönstret.

Between the red lines there is a diagonal square pattern I can easily weave, but for the wider part there had to be something I managed to do with eight shafts. The yellow in that pattern I placed in lines around the pattern




Manuskriptfilt 3/Manuscript blanket 3

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 27 Mar, 2015 20:56
Den tredje filten blir en mycket enkelt filt. Det finns många bilder av filtar med smala ränder. Eftersom jag har mörkt grått garn och en hel del av små härvor av olika färger, så blir det här en filt i ofärgad ull med smala ränder i flera färger.

Den sista filten är en hemlighet!
Blanket or cloak from Guddal, Norway. Museum : Universitetsmuseet i Bergen, InventoryNo : 030999, BRM 31/3. C-14: 1035-1165 CE.
Judith kills Holofernes Quill drawing, coloured; Illustration cycle Typology; Miniature ; South West Germany(?) , Austria(?) 1330 ; 1340 ; Vienna ; Austria; Vienna; Austrian National Library; cod. s. n. 2612 ; fol. 32v In Speculum Humanae Salvationis ; Mitteleuropäische Schulen I, Kat. 123


The third blanket will be a very plain blanket. There are many pictures of blankets with narrow stripes. As I have a lot of dark grey yarn and some small skeins in different colours will this be a blanket in undyed wool with narrow stripes in several colours.

The last blanket is a secret!





« PreviousNext »