En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Sudarieband/Sudarium band

Medeltid/MedievalPosted by Åsa Martinsson 30 Sep, 2018 20:17

Historical Textiles visade på sin blogg i september 2018 ett sudarium med ett vackert band vävt i silke. Det var frestande att försöka komma underfund med hur det var vävt. Jag hade inget silke så det blev en väv i ull 20/2.

Bandet är vävt med bandgrind. Bottenväven består av svarta och vita trådar. I mitten av bandet är det 5 rosa mönstertrådar som flotterar över 3 under 3 inslag. Det är 2 bottentrådar mellan varje mönstertråd.

Jag använde en bandgrind med dubbla hålrader och vävde efter en beskrivning som gäller samiska band.

Svarta rutor = svarta varptrådar, kryss = vita varptrådar. Vad jag kunde se av bilderna är det 5 svarta varptrådar i varje sida.

Jag trädde först grinden med den övre raden i hålen och den nedersta raden i springorna, De 5 mönstertrådarna träddes i bandgrindens övre rad hål och försågs med halvsolv.

Det blev en inslagssekvens på sex inslag. Jag började från höger.

1. höj grinden och låt inslaget gå under mönstertrådarna
2. sänk grinden och låt inslaget gå under mönstertrådarna
3. samma som inslag 1
4. sänk grinden och låt inslaget gå över mönstertrådarna
5. höj grinden och använd halvsolven för att sänka mönstertrådarna
6. samma som inslag 4

När jag synade bandet hade det inte samma utseende som på bilden. Mönstertrådarna flotterade över fel inslag. För att få fram rätt utseende skulle jag fått använda halvsolven vid två av de sex inslagen.

En ny varp träddes därför tvärtom, den nedre raden i hålen. Med samma sekvens så blev det samma utseende som på bilderna i bloggen.

Bilden till vänster är det första bandet. Bilden till höger det andra och det som ser likt ut originalet. Nu gäller det att hitta rätt silke!

(Bilden av sudariebandet överst med tillstånd av Historical Textiles att visa här tillsammans med mitt vävda band.)


The blog Historical Textiles published in september 2018 a sudarium with a beautiful woven band in silk. It was tempting to try to solve how it was woven. I had no suitable silk so it was woven in wool 20/2.

The band is woven with a rigid heddle. The bottom weave consist of black and white threads. In the middle of the band there are 5 scarlet pattern treads, floating over 3 and under 3 wefts. There is 2 bottom threads between every pattern thread.

I used a rigid heddle with double rows of holes and weaved after a description for samic bands.

Black boxes = black warp threads, cross = white warp threads. As I could see from the pictures there are 5 black warp threads on each side.

The threading in the rigid heddle: the upper row in the holes och the lower row in the slots, the 5 pattern threads in the upper row with half heddles.

There was a weft sequence of six. I started from the right side.

1. Rise the heddle, the weft under the pattern threads
2. Lower the heddle, the weft under the pattern threads
3. Repead no 1
4. Lower the heddle, the weft over the pattern threads
5. Rise the heddle, use the half heddles to lower the pattern threads
6. Repeat no 4

When examining the band I found it was not the same as on the picture. The pattern threads were floating over the wrong weft. To get the right appearence I must use the half heddles for two of the wefts.

In i new warp I therefore changed the threadling: The lower row in the holes and the upper row in the slots. Then with the same weaving sequence the appearance became the same as on the picture in the blog.

To the left the first band, to the right the second, this one is the same as the original band. Now I just have to find the proper silk!

(The picture of the sudarium band with permission from Historical Textiles to show here together with my woven band.)



Prickar & linje 7/Dots & Stripes 7

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 17 May, 2018 19:40
Hätta med prickkant
Hood with dot edge


När jag vävde mina prickiga tyger fick jag en idé och vävde ett par prov på band - som skulle kunna bli prickiga kanter på en hätta. Nu har jag gjort en hätta och sytt på ett band. En smalare variant skulle man kunna väva direkt på hättan.

Detta är bara en idé om hur det skulle kunna ha gjorts. Hättan ska få knappar - någon gång!

When weaving my dotted fabrics I got an idea and made some samples of ribbons for a hood with dots on the edge. Now I have sewn a hood and attatched a woven ribbon with dots. With a smaller ribbon you can weave it directly on the hood.

This is just an idea how it could have been done. There will be buttons on the hood - some time.



Prickar & linjer 5/Dots & Stripes 5

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 28 Mar, 2018 13:44

Efter den första provvävningen (Läs om det HÄR), valde jag ut fem bilder ur manuskripten som mina förebilder och vävde fem större stycken, ca 54 x 100 cm med olika prickar och ränder. Bilderna är hämtade från The Gorleston Psaltar och De Nobilitatibus Sapiencijs et Prudencijs Regum. Martin skriver om manuskripten HÄR och HÄR.

Alla med enkel Möbelåtta 8/1 som varp och Kampes 6/1 i inslag. I de här proverna är det samma avstånd mellan bårderna.

After weaving the first samples (se HERE), I choosed five images from the manuscripts as prototypes and weaved five larger pieces, ca 54 x 100 cm, with different dots and lines. The images are from The Gorleston Psaltar and De Nobilitatibus Sapiencijs et Prudencijs Regum. Martin writes about the maucsrips HERE and HERE.

All are weaved with single Möbelåtta 8/1 in warp and Kampes 6/1 in weft. I choosed the same distance between the borders in all the samples.


Är det i manuskripen avbildade tyger eller är det illuminatörens lust att dekorera? Vi väntar med analysen tills vi gått igenom de sista manuskripten.

Is it representions of fabrics in the manuscrips or is it the illuminators desire to decorate? We will wait with the analazys until we have gone through the last manuscripts.



Prickar & linje 2/Dots & Stripes 2

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 15 Jan, 2018 21:13

Alla dessa kanter med en vit rand och prickar! Vad är det?
All these edgings – a white stripe and dots! What is it?

Edvard III och hans mor Isabella (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327) Deras överplagg har den välkända vita randen med prickar ovanför.

Edward III and his mother Isabella (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327) Their mantles have the wellknow dotted-striped edgings.

Den dekoren finns också på många bilder i Lutrell Psalteriet, som avslutningskanter både på nederkanter av kjortlar och hättor. Vad det här kan vara har då och då dykt upp i diskussionen – broderier, ströningar…? Jag minns en diskussion på Historiska världars forum 2006. Vi kom inte fram till något.

This decoration also occur on many pictures in the Lutrell Psaltar, as edgings both on kirtels and hoods. What it can be have now and then popped up in the discussion. Are they embroideries, bezants...? I remember a discussion in the forum Historiska världar 2006. We did not manage to come to any solution then.

Det finns mängder med bilder från olika tider med främst mantlar som har bårder på kanterna, smala och breda. De borde på något sätt vara ditsatta, påsydda, broderade.

There are a lot of pictures with mantles from different centuries, with these edges, narrow or wide. In some way they must have been applicated, sewn on or embroidered.


Här två exempel på kyrkliga dräkter. En biskop med vit rand och prickar runt korkåpan (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327) och på bilden där Johannes överlämnar en palmtelning till Maria (Dädesjö gamla kyrka sent 1200-tal) där alla bär mantlar med bårder med större prickar. De bredare bårderna på Marias mantel och Johannes mässhake måste vara påsydda. Biskopens skulle kunna vara vävda direkt på kanten.

Here two examples with ecclesiastical dresses. To the left a bishop with white dots and a stripe around his cope (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327). To the right Johannes reaching a palm bransch to S Mary (Dädesjö old church late 13th century) all of them wearing mantles with lines and greater dots. De broader edgings on S Mary´s mantle och S John´s chasuble must be sewn on. The bishop´s could be woven direct on the cope.

I bokhyllan hittade jag ett litet häfte av Camilla Luise Dahl, Ath prydæ synæ clæder. Bezanter, beslag och påsyningspynt i middelalderen. Utgivet av Middelaldercentret, Nykøbing Falster. Det är en genomgång av dräktbeslag och deras bruk under medeltiden. Den återkommer jag nog till vid en senare diskussion. Bara en uppgift ur häftet: I en dansk adelkvinnas testamente nämns en kostbar ”kappe” med 53 förgyllda myntstycken. En fundering – 53 ströningar räcker inte långt om man ska ha dem runt en mantel. Det kan bara de mycket förmögna kunnat ha haft. Men bilderna i manuskripten visar också enkelt folk med prickar runt t.ex. kjortelfållen!

In my book shelf I found a small booklet: Camilla Luise Dahl, Ath prydæ synæ clæder. Bezanter, beslag och påsyningspynt i middelalderen. Published by Middelaldercentret, Nykøbing Falster. It is a description of bezants and the use of them during the Middle Ages. I sure will find reason to return to it later. Here just a note: In the last will of a noble woman there is mentioned a costly ”kappe” with 53 gilted coins. A thought – 53 bezants are not enough for the edge of a whole mantle. Only very welthy persons could afford that. Although the pictures in the manuscriopts show simple people with dots around kirtel hem!

Jag tittade på mina prickiga tyger och fick en idé. Vi väver ju kanter på våra plagg. Varför inte väva dem med prickar? Jag vävde några prover med olika garner, Möbelåtta 8/2 och redgarn 20/2. Ett smalt band kan man väva direkt på plagget, ett bredare syr man på.

I looked upon my dotted fabric and got an idee. We often weave edges on our dresses. Why not weave the edgings with dots? I made some samples with different yarn, Möbelåtta 8/2 and worsted 20/2. A narrow band you can weave directly on the garment, a broader one is sewn on.

Med garn i samma färg som plagget borde man kunna få till samma utseende som på bilderna. Därmed inte sagt att det var så man gjorde. Men det måste testas!

With a yarn in the same colour as the garment you get the same appearace as on the pictures. Thereby I will not say it is done in that way. But it has to be tried!

Nu ser vi på manuskripten.
Now we will look at the manuscripts.





Prickar & linjer 1/Dots & Stripes 1

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 08 Jan, 2018 14:57

Vi börjar året med ett gemensamt projekt. Det påbörjades i höstas med provvävningar.
We will start the new year with a project together. Actually it started last fall with some weaving of samples.

I en del manuskript hittar man bilder på kjortlar med bårder som består av ränder och prickar. De finns på både mans- och kvinnoplagg, på kjortlar och mantlar. Bilderna här ovan är från tre olika manuskript – alla från den första halvan av 1300-talet – en kvinna i en mer ”fin” kjortel, en man med coif i en enklare dräkt och en kvinnlig musikant. Än så länge har vi hittat fem manuskript med liknande tyger. Bårderna är lite olika i sina utformningar.

In several manuscripts you can find pictures of dresses with stripes and dots, on mans clothings as well as on womens, on dresses and on hoods. The pictures above are from three different manuscripts – all from the first half of 14th century. A woman wearing a more ”noble” dress, a man with coif in a simpler dress and a woman musician. Up til now we have found similar fabrics in five manuscripts. The bands differ slightly in style.

Min del i projektet är att ta fram tyget, Martins att studera manuskripten – vad det är för manuskript, vilka personerna är som bär de här dräkterna, hur andra bilder är utformade. Om det går att komma fram till att det är verkliga tyger eller om det bara är ett sätt som illuminatören valt för att dekorera manuskriptet, det vet vi inte nu. Om vi kommer fram till att ”pricktygerna” inte är bilder på ”riktiga dräkter” så får jag väl välja att väva enbart randade tyger!

My part in the project is to produce the fabric, Martin´s to study the different manuscripts – what kind of manuscript is it, who the persons wearing them were, comparing with other people in the presentation. If it is possible to settle that it is real fabric or only a way for the illuminator to decorate the manuscript, that we do not know at the moment. If the outcome will be that ”dotted fabrics” not are images of ”real cloth”, then I suppose I will choose to weave just striped fabric instead.

Jag har i alla fall provvävt för att få fram en kvalité med de entrådiga garner som finns att köpa här hemma. För jag utgår från att det är vävda bårder, inte broderier. Jag har testat tre olika tätheter på varpen och alla tre är valkade i träbalja vid samma tillfälle. Provvävningen har också gett en del andra tygkvalitéer. Tygerna med prickar är alla tuskaftsvävar.

Anyhow, I have already woven samples to get a quality, with single yarns affordable here at home. I will assume they are woven bands, not embroderies. I tested three various setts in warp, all three woven samples are fulled in a wooden tub at the same time. The samples has also given me some other fabric qualities. The dotted fabrics are all plain weave.


Nästa steg blir att välja ut den jag tycker är bäst och väva lite större stycken med olika varianter och färger.
In the next step I will choose the one I liked best for weaving bigger samples, with a variety of patterns and colours.

De här bårderna finns även på inredningstyger. Här ett exempel på en filt.
Those striped and dotted bands are seen on furnishing textiles as well. Here is a blanket as an exemple of that.


Så finns ju också alla dessa kanter på kjortlar och hättor som diskuteras då och då.
And also! There are all these edgings on skirts and hoods discussed now and then.

Fortsättning följer.
To be continued.



Prissättning

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 24 Mar, 2017 11:58
Vad blir priset för ett krusdok med vävda kanter?

På hemsidan har jag skrivit om att "Sätta pris på min väv – sätta pris på mitt arbete". Om jag använder min mall för att räkna ut ett pris på ett av mina krusdok med vävda kanter så blir det så här.

Det gick inte att infoga en tabell på min blogg så uträkningen finns som ett pdf att ta hem och titta på.

Obs att jag inte tar med några kostnader för lokal, redskap, försäkringar mm, allt som bör finnas med. Här är det enbart arbetstiden och material
.

Det finns tre alternativ, beroende på hur jag värderar min lön - vad vill jag ha i månadslön om jag skulle arbeta heltid-

Så vad säger ni? Vad ska jag sätta för pris på ett dok?

Vävt krusdok nr 1/Wowen frilled veil no 1

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 07 Feb, 2017 17:09
I manuskriptbilder och på skulpturer ser man ofta de avlånga krusdoken, som svepts runt huvud och axlar på många olika sätt. Eller som lagts i dubbla lager och lämnar halsen bar. Samma avlånga dok kan alltså bäras på flera olika sätt. Ofta har de här doken en mycket liten och svagt krusad kant. Det har diskuterats om det är påsydda eller vävda krus.

I rapporten Textiles from Burgos Cathedral (Camilla Luise Dahl, Marianne Vedeler, Concha Herrero Carretero) beskrivs ett antal långa, smala (11-18 cm) band, vävda i silke och med veckade eller krusade kanter. Det här är inte slöjor, utan snarare är det huvud- eller kindband.

Det är en variation i hur kanterna ser ut. Men huvudsakliga har de tjockare trådar i kanterna, ibland enkeltrådar, ibland dubbla trådar. Inslaget är samma som i den tunna varpen.

Även om det inte är den här sortens textilier som jag vill väva, utan linneslöjor med krusad kant, så visar de här textilierna så tydligt hur man kan konstruera den krusade kanten att jag går efter den.

Det jag vill väva är en linneslöja med en liten krusad kant – 50 cm bred med krus på båda sidorna och 150 cm lång.

Jag har ett fint lingarn 28/1. Med det har jag för ett år sedan provvävt med olika täthet och med olika sätt att krusa kanten. I de spanska sidenvävnaderna var tråden i kanten 1,5–2 gånger så tjock som i mittpartiet. Lingarn 16/1 stämde därför bra till kanten.

I det första krusdoket, som jag nu vävt, är kanttrådarna enkla och det är samma täthet i kanten som i mittpartiet. Det innebär att kanten blir tätare och mer kompakt.

Kanttrådarna varpas för sig. De dras inte på tillsammans med den övriga varpen, utan får hänga lösa bak på vävstolen, upplindade på en spole på var sida. Vid provvävningen visade sig att två damastlod var en lämplig tyngd.

Kruset bildades genom att jag vävde ett antal inslag (här 14). Efter det så drog jag ner kanten, så att inslagslinjen blev rak igen och fixerade med en nål. Så vävde jag samma antal inslag igen, drog ner kanten och flyttade nålen.


Den lilla kroken, gemet, håller ut kanten så att jag inte behöver hålla ut kanttrådarna med fingrarna. Den kom jag på efter att ha vävt 50 cm. Den har ett snöre och en tyngd och hänger över kanten på vävstolen.

Själva vävsättet är enkelt, tuskaft (plain weave). Svårigheten ligger i att hantera de lösare kanttrådarna. Genom att ändra spänningen mellan bottenväven och kanterna kan man krusa mer eller mindre.

Här är kruset efter tvätt och strykning av mittpartiet. Kruset borde gå att vecka.
Det finns varp kvar i vävstolen till ytterligare ett dok. Då ska jag väva ett krus med dubbla trådar.


Often you can see the long frilled veils on manuscript illuminations and on sculptures. The veils are draped around head and shoulders in different ways. They can also be worn in double layers leaving the neck unveiled. The same long veil can be worn in many different ways. The veils have often a small and slightly frilled edge. It has been discussed if the edge is sewn on the veil or if it is a woven frilled veil.

The report Textiles from Burgos Cathedral (Camilla Luise Dahl, Marianne Vedeler, Concha Herrero Carretero) describes some long, narrow (11-18 cm) woven silk ribbons, with pleated or frilled edges. These are no veils but rather head or cheek ribbons.

There is a variation of the edges. But mainly they have thicker yarn in the edges, sometimes single threads, sometimes double threads. The weft is the same as the warp in the main weave.

This is not the kind of textiles I want to weave. I want to weave frilled linen veils. But these textiles show clearly how to make a frilled edge. So I go along with it.

My weaving project is a linen veil, 50 cm width, with a small frilled edge on both sides and with a length of 150 cm.

I have a fine linen yarn 28/1. Last year I made some samples with varying closeness and frilling the edges in different ways. In the spanish silk weavings the thread in the edge was 1,5-2 times as thick as the main weave. Linen yarn 16/1 will therefore be fine for the edge.

The first of the frilled veil now woven has single yarn in the edges. The edge and the main weave are of the same set. This means, that the edge will be thicker and more dense.

The threads for the edge are warped separatly and will hang loose at the far end of the loom, winded on a reel on each side. Two damask weight were enough.

The frills were made in this way. I weaved 14 wefts, pulled the edge so the weft line again became straight, and fixed it with a needle. Again I weaved 14 wefts, pulled the edge and moved the needle.

The small hook, the paper-clip, straighten the edge so it was no need for me to hold it in with my fingers. It took me 50 cm of weaving to find out. The paper-clip is attached to a string with a small weight hanging over the side of the loom.

The weaving manner is quite simple. It is a plain weave. The difficulty is to handle the loose hanging threads for the edge frills. Changing the tension of the main warp and the edge warp you can make the edges more or less frilled.

The frilled veil washed and after ironing of the main weave. It could be pleated.
There is some warp left in the loom enough for another veil. I will weave a veil with double threads edges.


Medeltida vävar_4/Medieval Weaves_4

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 17 Dec, 2016 13:38
Snoddvinklar
Gästbloggare Marie Ekstedt Bjersing
Vävlärare på Sätergläntan. Magister i textilvetenskap. Forskar kring vävredskap och metoder.

Snoddvinklar på ullgarner
När man analyserar äldre tyger och fragment och vill återskapa textilierna så är oftast garnerna ett problem. Även om vi kan få tag i samma grundmaterial, exempelvis ull, så är tråden inte av samma karaktär som då.

Tidigare fanns det varp- och inslagsspunna ullgarner att få tag på. Och även garn spunna med olika spinnriktningar. De vanligaste entrådiga ullgarnerna är idag Z-spunna och har en ganska låg snodd, vilket gör det svårare att ha dem i varpen.

En vanlig beskrivning på hur snoddvinkeln ett ullgarn ska vara för olika ändamål är:*
Stickgarner 5-15º
Inslagsgarner 15-25º
Varpgarner 25-45º

När man tar bilder på äldre textilier kan man med lupp eller mikroskop få bra förstoringar, så att man ser snoddvinkeln på garnet. Som en del av Åsa Martinssons projekt inom distanskursen Analys och rekonstruktion, väv på Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk, ville vi undersöka hur det är att mäta snoddvinklar på nya garner.

Olika sätt att mäta snoddvinkeln
Här kommer en genomgång på olika sätt att mäta snoddvinkeln

Mät direkt mot tråden
- Mätverktyg på telefonen/läsplattan, exempelvis Ispinn Tool. Detta redskap var svårast att använda. Det var lätt att komma åt skärmen och ändra vinkeln på skärmbilden i samband att man sträckte tråden.

- Mätskiva. Gör en egen skiva. Fungerar bra och är enkel att använda.**



Ta en bild på tråden och mät snoddvinkeln på bilden
- Gradskiva. Gör en utskrift på bilden av tråden och mät med gradskiva.

- Läsplatta. Använd ett geometriprogram, exempelvis Geometry Pad. Importera en bild på tråden och använd sedan gradskivan i programmet. Det är lätt att flytta gradskivan mellan olika ställen på bilden.

- Mikroskop. Dyrare mikroskop har mätfunktioner i programvaran.

Problem vid mätningarna
Först var vi två par som på olika håll mätte snoddvinklarna på garnerna. Den ena paret använde en mätskiva och mätte på tråden, det andra paret tog bilder på garnerna och mätte på olika sätt.




På några trådar kom vi fram till samma resultat. På andra trådar var det stor spridning på resultaten. Därför valdes fyra garner ut och gjordes som en workshop på distanskursen. För flera personer var detta första gången man mätte och det var lite svårt. En ny workshop gjordes för läsårsstuderande. Denna gång tränade vi på gemensamt garn först. Vid presentationen av uppgiften poängterades att det var viktigt att tråden var sträckt vid mätningar.

Sedan delades de studerande in i grupper om tre. Först fick var och en komma fram till sitt resultat, därefter skulle gruppen komma överens om ett resultat som skulle presenteras som ett intervall, ex 20-40 grader eller 25-30 grader. Sedan tog vi bilder på garnerna och tillsammans mätte vi på bilderna med gradskivan i Geomatry Pad. Minst fyra mätningar gjordes innan vi var överens om ett intervall.

Erfarenheter
- Tråden måste vara sträckt vid mätningen.

- Om man ska fotografera garnet så är det bra att linda upp garnet på en tjock kartong i avvikande färg. Tänk på att garnet ska vara sträckt.

-Om ett garn inte är fixerat kan det bli så, att när man klipper av en trådbit vill garnet sno upp sig och resultatet blir en lägre snoddvinkel.

- Porösa garner med låg snodd ser ut att ha en högre snodd än vad de i verkligheten har om man mäter tråden i avslappnat tillstånd.

- Vissa garner kan variera i tjocklek och då kommer också snoddvinkeln att variera.

Kan man bestämma snoddvinkeln själv?
Om man spinner sitt garn själv så kan man välja att spinna en tråd med låg eller hög snoddvinkel, under förutsättning att garnet har tunna, långa fibrer i förhållande till diametern. Om man däremot har korta, tjocka fibrer så krävs en hög snoddvinkel för att fibrerna ska bilda en tråd.

Om man har ett garn med lös snodd, så kan man lägga på mer snodd på garnet genom att spinna det en gång till.

Slutsatser
Det finns bra och enkla redskap för att mäta snoddvinklar. Som med allt, krävs det träning i hur man ska sträcka tråden och läsa av vinkeln. Om man har ett garn som varierar i grovlek, kommer även snoddvinkeln att variera och då kan det vara bättre att beskriva snoddvinkeln med ett intervall.
-----------------------
* Gustafsson, Kerstin & Allan Waller. 1987.
Ull: hemligheter, möjligheter, färdigheter. Sid 160
* Idé från www.hjsstudio.com/twistangle.htm






Next »