En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Att tämja ett överspunnet garn

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 19 May, 2019 14:40

För två år sedan spann Sörve Villaveski på Ösel ett överspunnet tunt garn, ca 0,6 mm i diameter, till mig. Det mesta fick jag i härvor och det var inte fixerat! Det kändes nästan farligt att släppa lös det. Hela härvan knorrade ihop sig.

Jag öppnade en härva. Ju mer jag drog i den desto mer knorrade den ihop sig. Efter ett dygn såg det ut så här. Under ligger en oöppnad härva.


Garnet borde härvlas upp ordentligt utspänt och så läggas i hett vatten för att sedan torka. Men något lämpligt att härvla upp det på hittade jag inte här hemma. Jag fick testa att blötlägga i varmt vatten och sträcka ut härvan även om det innebar att inte alla knorrar sträcktes. Den nedersta härvan nyöppnad, inte helt lika vild.

Omknutna med breda bomullsremsor la jag dem de i varmt vatten – ca 50º. Den till höger den ”vilda” härvan. Skillnaden är tydlig mellan de två härvorna, även efter att de varit blötlagda. Det är lite skillnad även när de sträcks ut med ett gammalt strykjärn som tyngd.

Resultat: Det finns fortfarande små knorrar kvar, men garnet är mer stabilt. I en liten varpfläta där garnet sträckts ut vid varpningen var garnet i stort sett utdraget. (Jag hade också fått en del garn på kon och det hade legat så i ett par år. Där var garnet nästan helt slätt.)

Garnet var lätt att arbeta med i vävstolen och det blev ett par små provvävar att gå vidare med.

Tre tätheter, 8, 9 och 10 tr/cm och tre olika inslagsgarner, det överspunna, ett inslagspunnet ca 8/1 också från Villaveski och Kampes 6/1. Tvättade och lite lätt valkade.

Daniel H valde ut provet med 8 tr/cm och med Kampes ljusgrå 6/1 som inslag till ett par benlindor. Han har också tagit bilden.



Att dra på en väv

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 19 Mar, 2019 18:34

… eller att inte alltid göra som man blivit lärd!

Det finns många ”måsten” om hur man ska dra på en väv. Särskilt vad gäller att lägga spröt. Jag fick lära mig att man inte kan dra på en varp utan att ha spröt mellan åtminstone vart femte varv på varpbommen. Om man hade ont om spröt kunde man använda stadpapper, men bara en omgång och sedan spröt igen.

För ganska många år sedan beslöt jag mig för att testa med enbart stadpapper. Det var en 17 m lång filtvarp på 160 cm skedbredd. Stadpapper är papper som man viker i många lager i ena kanten så det bildar en smal upphöjd kant, ca 2-3 cm bred. Man lämnar ca 15 cm ovikt. Den upphöjda kanten bildar en fläns som håller varptrådarna i läge. Pappersremsan är så lång att den går 2-3 varv runt varpbommen. Ett papper i varje sida på väven. När remsan tar slut fortsätter man dra på tills varpen är i höjd med flänsen, sedan tar man nästa papper. Så här har jag alltså gjort ganska många år med alla mina ullvarpar och det fungerar utmärkt.

Det här kan man jämföra med hur man gör i maskinvävstolar, och i en del tidigare handvävstolar, som har stora flänsar som man ställer in till rätt bredd. Och så drar på utan några spröt eller papper. Jag tänker också på Emma Wiberg, den legendariska damastväverskan, som drog på 50 m linvarp utan ett enda spröt och enbart spikar som stöd för de yttersta varptrådarna.

På de medeltida manuskriptbilderna ser man inga spröt på varpbommarna. Där ser varpen spolformad ut. Man kan på bilderna se att det finns skälstickor, så jag tror inte att man utlämnat spröten på varpbommen.

I en dansk vävbok från 1950* läste jag att man absolut inte ska ha spröt när man drar på en varp. Det här är en bok som först skrevs för industrin, men som senare kom med ett tillägg för handvävning.

Först beskrivs hur man gör när man har flänsar på bommen. Då har man redkammen löst hängande och för den lite från sida till sida, så att samma trådar inte hela tiden ligger ovanpå varandra.

Men om man inte har flänsar måste varpen dras på med ”hals”. Nu blir det dansk läsövning:

Kæden (varpen) lægges fr 10 til 15 cm bredere i redekammen end varebredden, og man lader til at begynde med redekammen stå lige, så man får hele denne bredde på bommen, men efterhånden drejes den mere og mere på skrå, men kun en ubetydelighed ad gangen, samtidig med att den skydes lidt, snart til den ene sida, snart til den anden, men således at der kun er en forskydning på ca en omdrejning af kædebommen … for at halsen kan ligge så pænt som muligt; og kæden ligger lige så sikkert på denne måde, som om den havde væet bommet på en bom med skiver. Ved den lille forskydningen af redekammen får men ikke alene en fast hals, men også en mere glat overflade på garnbommen.

Så här blev varpbommen på min medeltida vävstol. Jag var lite orolig för hur det skulle fungera i den korta vävstolen, eftersom varpen på bommen mot slutet var så mycket bredare än skedbredden. Men det gick fint.

*Geismar, Bindningslære. Mindre håndbog for vævere, væveriteknikere och handvævere.



Sudarieband/Sudarium band

Medeltid/MedievalPosted by Åsa Martinsson 30 Sep, 2018 20:17

Historical Textiles visade på sin blogg i september 2018 ett sudarium med ett vackert band vävt i silke. Det var frestande att försöka komma underfund med hur det var vävt. Jag hade inget silke så det blev en väv i ull 20/2.

Bandet är vävt med bandgrind. Bottenväven består av svarta och vita trådar. I mitten av bandet är det 5 rosa mönstertrådar som flotterar över 3 under 3 inslag. Det är 2 bottentrådar mellan varje mönstertråd.

Jag använde en bandgrind med dubbla hålrader och vävde efter en beskrivning som gäller samiska band.

Svarta rutor = svarta varptrådar, kryss = vita varptrådar. Vad jag kunde se av bilderna är det 5 svarta varptrådar i varje sida.

Jag trädde först grinden med den övre raden i hålen och den nedersta raden i springorna, De 5 mönstertrådarna träddes i bandgrindens övre rad hål och försågs med halvsolv.

Det blev en inslagssekvens på sex inslag. Jag började från höger.

1. höj grinden och låt inslaget gå under mönstertrådarna
2. sänk grinden och låt inslaget gå under mönstertrådarna
3. samma som inslag 1
4. sänk grinden och låt inslaget gå över mönstertrådarna
5. höj grinden och använd halvsolven för att sänka mönstertrådarna
6. samma som inslag 4

När jag synade bandet hade det inte samma utseende som på bilden. Mönstertrådarna flotterade över fel inslag. För att få fram rätt utseende skulle jag fått använda halvsolven vid två av de sex inslagen.

En ny varp träddes därför tvärtom, den nedre raden i hålen. Med samma sekvens så blev det samma utseende som på bilderna i bloggen.

Bilden till vänster är det första bandet. Bilden till höger det andra och det som ser likt ut originalet. Nu gäller det att hitta rätt silke!

(Bilden av sudariebandet överst med tillstånd av Historical Textiles att visa här tillsammans med mitt vävda band.)


The blog Historical Textiles published in september 2018 a sudarium with a beautiful woven band in silk. It was tempting to try to solve how it was woven. I had no suitable silk so it was woven in wool 20/2.

The band is woven with a rigid heddle. The bottom weave consist of black and white threads. In the middle of the band there are 5 scarlet pattern treads, floating over 3 and under 3 wefts. There is 2 bottom threads between every pattern thread.

I used a rigid heddle with double rows of holes and weaved after a description for samic bands.

Black boxes = black warp threads, cross = white warp threads. As I could see from the pictures there are 5 black warp threads on each side.

The threading in the rigid heddle: the upper row in the holes och the lower row in the slots, the 5 pattern threads in the upper row with half heddles.

There was a weft sequence of six. I started from the right side.

1. Rise the heddle, the weft under the pattern threads
2. Lower the heddle, the weft under the pattern threads
3. Repead no 1
4. Lower the heddle, the weft over the pattern threads
5. Rise the heddle, use the half heddles to lower the pattern threads
6. Repeat no 4

When examining the band I found it was not the same as on the picture. The pattern threads were floating over the wrong weft. To get the right appearence I must use the half heddles for two of the wefts.

In i new warp I therefore changed the threadling: The lower row in the holes and the upper row in the slots. Then with the same weaving sequence the appearance became the same as on the picture in the blog.

To the left the first band, to the right the second, this one is the same as the original band. Now I just have to find the proper silk!

(The picture of the sudarium band with permission from Historical Textiles to show here together with my woven band.)



Prickar & linje 7/Dots & Stripes 7

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 17 May, 2018 19:40
Hätta med prickkant
Hood with dot edge


När jag vävde mina prickiga tyger fick jag en idé och vävde ett par prov på band - som skulle kunna bli prickiga kanter på en hätta. Nu har jag gjort en hätta och sytt på ett band. En smalare variant skulle man kunna väva direkt på hättan.

Detta är bara en idé om hur det skulle kunna ha gjorts. Hättan ska få knappar - någon gång!

When weaving my dotted fabrics I got an idea and made some samples of ribbons for a hood with dots on the edge. Now I have sewn a hood and attatched a woven ribbon with dots. With a smaller ribbon you can weave it directly on the hood.

This is just an idea how it could have been done. There will be buttons on the hood - some time.



Prickar & linjer 5/Dots & Stripes 5

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 28 Mar, 2018 13:44

Efter den första provvävningen (Läs om det HÄR), valde jag ut fem bilder ur manuskripten som mina förebilder och vävde fem större stycken, ca 54 x 100 cm med olika prickar och ränder. Bilderna är hämtade från The Gorleston Psaltar och De Nobilitatibus Sapiencijs et Prudencijs Regum. Martin skriver om manuskripten HÄR och HÄR.

Alla med enkel Möbelåtta 8/1 som varp och Kampes 6/1 i inslag. I de här proverna är det samma avstånd mellan bårderna.

After weaving the first samples (se HERE), I choosed five images from the manuscripts as prototypes and weaved five larger pieces, ca 54 x 100 cm, with different dots and lines. The images are from The Gorleston Psaltar and De Nobilitatibus Sapiencijs et Prudencijs Regum. Martin writes about the maucsrips HERE and HERE.

All are weaved with single Möbelåtta 8/1 in warp and Kampes 6/1 in weft. I choosed the same distance between the borders in all the samples.


Är det i manuskripen avbildade tyger eller är det illuminatörens lust att dekorera? Vi väntar med analysen tills vi gått igenom de sista manuskripten.

Is it representions of fabrics in the manuscrips or is it the illuminators desire to decorate? We will wait with the analazys until we have gone through the last manuscripts.



Prickar & linje 2/Dots & Stripes 2

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 15 Jan, 2018 21:13

Alla dessa kanter med en vit rand och prickar! Vad är det?
All these edgings – a white stripe and dots! What is it?

Edvard III och hans mor Isabella (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327) Deras överplagg har den välkända vita randen med prickar ovanför.

Edward III and his mother Isabella (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327) Their mantles have the wellknow dotted-striped edgings.

Den dekoren finns också på många bilder i Lutrell Psalteriet, som avslutningskanter både på nederkanter av kjortlar och hättor. Vad det här kan vara har då och då dykt upp i diskussionen – broderier, ströningar…? Jag minns en diskussion på Historiska världars forum 2006. Vi kom inte fram till något.

This decoration also occur on many pictures in the Lutrell Psaltar, as edgings both on kirtels and hoods. What it can be have now and then popped up in the discussion. Are they embroideries, bezants...? I remember a discussion in the forum Historiska världar 2006. We did not manage to come to any solution then.

Det finns mängder med bilder från olika tider med främst mantlar som har bårder på kanterna, smala och breda. De borde på något sätt vara ditsatta, påsydda, broderade.

There are a lot of pictures with mantles from different centuries, with these edges, narrow or wide. In some way they must have been applicated, sewn on or embroidered.


Här två exempel på kyrkliga dräkter. En biskop med vit rand och prickar runt korkåpan (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327) och på bilden där Johannes överlämnar en palmtelning till Maria (Dädesjö gamla kyrka sent 1200-tal) där alla bär mantlar med bårder med större prickar. De bredare bårderna på Marias mantel och Johannes mässhake måste vara påsydda. Biskopens skulle kunna vara vävda direkt på kanten.

Here two examples with ecclesiastical dresses. To the left a bishop with white dots and a stripe around his cope (De Nobilitatibus, Sapientiis, et Prudentiis Regum 1326-1327). To the right Johannes reaching a palm bransch to S Mary (Dädesjö old church late 13th century) all of them wearing mantles with lines and greater dots. De broader edgings on S Mary´s mantle och S John´s chasuble must be sewn on. The bishop´s could be woven direct on the cope.

I bokhyllan hittade jag ett litet häfte av Camilla Luise Dahl, Ath prydæ synæ clæder. Bezanter, beslag och påsyningspynt i middelalderen. Utgivet av Middelaldercentret, Nykøbing Falster. Det är en genomgång av dräktbeslag och deras bruk under medeltiden. Den återkommer jag nog till vid en senare diskussion. Bara en uppgift ur häftet: I en dansk adelkvinnas testamente nämns en kostbar ”kappe” med 53 förgyllda myntstycken. En fundering – 53 ströningar räcker inte långt om man ska ha dem runt en mantel. Det kan bara de mycket förmögna kunnat ha haft. Men bilderna i manuskripten visar också enkelt folk med prickar runt t.ex. kjortelfållen!

In my book shelf I found a small booklet: Camilla Luise Dahl, Ath prydæ synæ clæder. Bezanter, beslag och påsyningspynt i middelalderen. Published by Middelaldercentret, Nykøbing Falster. It is a description of bezants and the use of them during the Middle Ages. I sure will find reason to return to it later. Here just a note: In the last will of a noble woman there is mentioned a costly ”kappe” with 53 gilted coins. A thought – 53 bezants are not enough for the edge of a whole mantle. Only very welthy persons could afford that. Although the pictures in the manuscriopts show simple people with dots around kirtel hem!

Jag tittade på mina prickiga tyger och fick en idé. Vi väver ju kanter på våra plagg. Varför inte väva dem med prickar? Jag vävde några prover med olika garner, Möbelåtta 8/2 och redgarn 20/2. Ett smalt band kan man väva direkt på plagget, ett bredare syr man på.

I looked upon my dotted fabric and got an idee. We often weave edges on our dresses. Why not weave the edgings with dots? I made some samples with different yarn, Möbelåtta 8/2 and worsted 20/2. A narrow band you can weave directly on the garment, a broader one is sewn on.

Med garn i samma färg som plagget borde man kunna få till samma utseende som på bilderna. Därmed inte sagt att det var så man gjorde. Men det måste testas!

With a yarn in the same colour as the garment you get the same appearace as on the pictures. Thereby I will not say it is done in that way. But it has to be tried!

Nu ser vi på manuskripten.
Now we will look at the manuscripts.





Prickar & linjer 1/Dots & Stripes 1

Prickar&linjer/Dots&StripesPosted by Åsa Martinsson 08 Jan, 2018 14:57

Vi börjar året med ett gemensamt projekt. Det påbörjades i höstas med provvävningar.
We will start the new year with a project together. Actually it started last fall with some weaving of samples.

I en del manuskript hittar man bilder på kjortlar med bårder som består av ränder och prickar. De finns på både mans- och kvinnoplagg, på kjortlar och mantlar. Bilderna här ovan är från tre olika manuskript – alla från den första halvan av 1300-talet – en kvinna i en mer ”fin” kjortel, en man med coif i en enklare dräkt och en kvinnlig musikant. Än så länge har vi hittat fem manuskript med liknande tyger. Bårderna är lite olika i sina utformningar.

In several manuscripts you can find pictures of dresses with stripes and dots, on mans clothings as well as on womens, on dresses and on hoods. The pictures above are from three different manuscripts – all from the first half of 14th century. A woman wearing a more ”noble” dress, a man with coif in a simpler dress and a woman musician. Up til now we have found similar fabrics in five manuscripts. The bands differ slightly in style.

Min del i projektet är att ta fram tyget, Martins att studera manuskripten – vad det är för manuskript, vilka personerna är som bär de här dräkterna, hur andra bilder är utformade. Om det går att komma fram till att det är verkliga tyger eller om det bara är ett sätt som illuminatören valt för att dekorera manuskriptet, det vet vi inte nu. Om vi kommer fram till att ”pricktygerna” inte är bilder på ”riktiga dräkter” så får jag väl välja att väva enbart randade tyger!

My part in the project is to produce the fabric, Martin´s to study the different manuscripts – what kind of manuscript is it, who the persons wearing them were, comparing with other people in the presentation. If it is possible to settle that it is real fabric or only a way for the illuminator to decorate the manuscript, that we do not know at the moment. If the outcome will be that ”dotted fabrics” not are images of ”real cloth”, then I suppose I will choose to weave just striped fabric instead.

Jag har i alla fall provvävt för att få fram en kvalité med de entrådiga garner som finns att köpa här hemma. För jag utgår från att det är vävda bårder, inte broderier. Jag har testat tre olika tätheter på varpen och alla tre är valkade i träbalja vid samma tillfälle. Provvävningen har också gett en del andra tygkvalitéer. Tygerna med prickar är alla tuskaftsvävar.

Anyhow, I have already woven samples to get a quality, with single yarns affordable here at home. I will assume they are woven bands, not embroderies. I tested three various setts in warp, all three woven samples are fulled in a wooden tub at the same time. The samples has also given me some other fabric qualities. The dotted fabrics are all plain weave.


Nästa steg blir att välja ut den jag tycker är bäst och väva lite större stycken med olika varianter och färger.
In the next step I will choose the one I liked best for weaving bigger samples, with a variety of patterns and colours.

De här bårderna finns även på inredningstyger. Här ett exempel på en filt.
Those striped and dotted bands are seen on furnishing textiles as well. Here is a blanket as an exemple of that.


Så finns ju också alla dessa kanter på kjortlar och hättor som diskuteras då och då.
And also! There are all these edgings on skirts and hoods discussed now and then.

Fortsättning följer.
To be continued.



Prissättning

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 24 Mar, 2017 11:58
Vad blir priset för ett krusdok med vävda kanter?

På hemsidan har jag skrivit om att "Sätta pris på min väv – sätta pris på mitt arbete". Om jag använder min mall för att räkna ut ett pris på ett av mina krusdok med vävda kanter så blir det så här.

Det gick inte att infoga en tabell på min blogg så uträkningen finns som ett pdf att ta hem och titta på.

Obs att jag inte tar med några kostnader för lokal, redskap, försäkringar mm, allt som bör finnas med. Här är det enbart arbetstiden och material
.

Det finns tre alternativ, beroende på hur jag värderar min lön - vad vill jag ha i månadslön om jag skulle arbeta heltid-

Så vad säger ni? Vad ska jag sätta för pris på ett dok?

Next »