En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Prissättning

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 24 Mar, 2017 11:58
Vad blir priset för ett krusdok med vävda kanter?

På hemsidan har jag skrivit om att "Sätta pris på min väv – sätta pris på mitt arbete". Om jag använder min mall för att räkna ut ett pris på ett av mina krusdok med vävda kanter så blir det så här.

Det gick inte att infoga en tabell på min blogg så uträkningen finns som ett pdf att ta hem och titta på.

Obs att jag inte tar med några kostnader för lokal, redskap, försäkringar mm, allt som bör finnas med. Här är det enbart arbetstiden och material
.

Det finns tre alternativ, beroende på hur jag värderar min lön - vad vill jag ha i månadslön om jag skulle arbeta heltid-

Så vad säger ni? Vad ska jag sätta för pris på ett dok?

Vävt krusdok nr 1/Wowen frilled veil no 1

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 07 Feb, 2017 17:09
I manuskriptbilder och på skulpturer ser man ofta de avlånga krusdoken, som svepts runt huvud och axlar på många olika sätt. Eller som lagts i dubbla lager och lämnar halsen bar. Samma avlånga dok kan alltså bäras på flera olika sätt. Ofta har de här doken en mycket liten och svagt krusad kant. Det har diskuterats om det är påsydda eller vävda krus.

I rapporten Textiles from Burgos Cathedral (Camilla Luise Dahl, Marianne Vedeler, Concha Herrero Carretero) beskrivs ett antal långa, smala (11-18 cm) band, vävda i silke och med veckade eller krusade kanter. Det här är inte slöjor, utan snarare är det huvud- eller kindband.

Det är en variation i hur kanterna ser ut. Men huvudsakliga har de tjockare trådar i kanterna, ibland enkeltrådar, ibland dubbla trådar. Inslaget är samma som i den tunna varpen.

Även om det inte är den här sortens textilier som jag vill väva, utan linneslöjor med krusad kant, så visar de här textilierna så tydligt hur man kan konstruera den krusade kanten att jag går efter den.

Det jag vill väva är en linneslöja med en liten krusad kant – 50 cm bred med krus på båda sidorna och 150 cm lång.

Jag har ett fint lingarn 28/1. Med det har jag för ett år sedan provvävt med olika täthet och med olika sätt att krusa kanten. I de spanska sidenvävnaderna var tråden i kanten 1,5–2 gånger så tjock som i mittpartiet. Lingarn 16/1 stämde därför bra till kanten.

I det första krusdoket, som jag nu vävt, är kanttrådarna enkla och det är samma täthet i kanten som i mittpartiet. Det innebär att kanten blir tätare och mer kompakt.

Kanttrådarna varpas för sig. De dras inte på tillsammans med den övriga varpen, utan får hänga lösa bak på vävstolen, upplindade på en spole på var sida. Vid provvävningen visade sig att två damastlod var en lämplig tyngd.

Kruset bildades genom att jag vävde ett antal inslag (här 14). Efter det så drog jag ner kanten, så att inslagslinjen blev rak igen och fixerade med en nål. Så vävde jag samma antal inslag igen, drog ner kanten och flyttade nålen.


Den lilla kroken, gemet, håller ut kanten så att jag inte behöver hålla ut kanttrådarna med fingrarna. Den kom jag på efter att ha vävt 50 cm. Den har ett snöre och en tyngd och hänger över kanten på vävstolen.

Själva vävsättet är enkelt, tuskaft (plain weave). Svårigheten ligger i att hantera de lösare kanttrådarna. Genom att ändra spänningen mellan bottenväven och kanterna kan man krusa mer eller mindre.

Här är kruset efter tvätt och strykning av mittpartiet. Kruset borde gå att vecka.
Det finns varp kvar i vävstolen till ytterligare ett dok. Då ska jag väva ett krus med dubbla trådar.


Often you can see the long frilled veils on manuscript illuminations and on sculptures. The veils are draped around head and shoulders in different ways. They can also be worn in double layers leaving the neck unveiled. The same long veil can be worn in many different ways. The veils have often a small and slightly frilled edge. It has been discussed if the edge is sewn on the veil or if it is a woven frilled veil.

The report Textiles from Burgos Cathedral (Camilla Luise Dahl, Marianne Vedeler, Concha Herrero Carretero) describes some long, narrow (11-18 cm) woven silk ribbons, with pleated or frilled edges. These are no veils but rather head or cheek ribbons.

There is a variation of the edges. But mainly they have thicker yarn in the edges, sometimes single threads, sometimes double threads. The weft is the same as the warp in the main weave.

This is not the kind of textiles I want to weave. I want to weave frilled linen veils. But these textiles show clearly how to make a frilled edge. So I go along with it.

My weaving project is a linen veil, 50 cm width, with a small frilled edge on both sides and with a length of 150 cm.

I have a fine linen yarn 28/1. Last year I made some samples with varying closeness and frilling the edges in different ways. In the spanish silk weavings the thread in the edge was 1,5-2 times as thick as the main weave. Linen yarn 16/1 will therefore be fine for the edge.

The first of the frilled veil now woven has single yarn in the edges. The edge and the main weave are of the same set. This means, that the edge will be thicker and more dense.

The threads for the edge are warped separatly and will hang loose at the far end of the loom, winded on a reel on each side. Two damask weight were enough.

The frills were made in this way. I weaved 14 wefts, pulled the edge so the weft line again became straight, and fixed it with a needle. Again I weaved 14 wefts, pulled the edge and moved the needle.

The small hook, the paper-clip, straighten the edge so it was no need for me to hold it in with my fingers. It took me 50 cm of weaving to find out. The paper-clip is attached to a string with a small weight hanging over the side of the loom.

The weaving manner is quite simple. It is a plain weave. The difficulty is to handle the loose hanging threads for the edge frills. Changing the tension of the main warp and the edge warp you can make the edges more or less frilled.

The frilled veil washed and after ironing of the main weave. It could be pleated.
There is some warp left in the loom enough for another veil. I will weave a veil with double threads edges.


Medeltida vävar_4/Medieval Weaves_4

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 17 Dec, 2016 13:38
Snoddvinklar
Gästbloggare Marie Ekstedt Bjersing
Vävlärare på Sätergläntan. Magister i textilvetenskap. Forskar kring vävredskap och metoder.

Snoddvinklar på ullgarner
När man analyserar äldre tyger och fragment och vill återskapa textilierna så är oftast garnerna ett problem. Även om vi kan få tag i samma grundmaterial, exempelvis ull, så är tråden inte av samma karaktär som då.

Tidigare fanns det varp- och inslagsspunna ullgarner att få tag på. Och även garn spunna med olika spinnriktningar. De vanligaste entrådiga ullgarnerna är idag Z-spunna och har en ganska låg snodd, vilket gör det svårare att ha dem i varpen.

En vanlig beskrivning på hur snoddvinkeln ett ullgarn ska vara för olika ändamål är:*
Stickgarner 5-15º
Inslagsgarner 15-25º
Varpgarner 25-45º

När man tar bilder på äldre textilier kan man med lupp eller mikroskop få bra förstoringar, så att man ser snoddvinkeln på garnet. Som en del av Åsa Martinssons projekt inom distanskursen Analys och rekonstruktion, väv på Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk, ville vi undersöka hur det är att mäta snoddvinklar på nya garner.

Olika sätt att mäta snoddvinkeln
Här kommer en genomgång på olika sätt att mäta snoddvinkeln

Mät direkt mot tråden
- Mätverktyg på telefonen/läsplattan, exempelvis Ispinn Tool. Detta redskap var svårast att använda. Det var lätt att komma åt skärmen och ändra vinkeln på skärmbilden i samband att man sträckte tråden.

- Mätskiva. Gör en egen skiva. Fungerar bra och är enkel att använda.**



Ta en bild på tråden och mät snoddvinkeln på bilden
- Gradskiva. Gör en utskrift på bilden av tråden och mät med gradskiva.

- Läsplatta. Använd ett geometriprogram, exempelvis Geometry Pad. Importera en bild på tråden och använd sedan gradskivan i programmet. Det är lätt att flytta gradskivan mellan olika ställen på bilden.

- Mikroskop. Dyrare mikroskop har mätfunktioner i programvaran.

Problem vid mätningarna
Först var vi två par som på olika håll mätte snoddvinklarna på garnerna. Den ena paret använde en mätskiva och mätte på tråden, det andra paret tog bilder på garnerna och mätte på olika sätt.




På några trådar kom vi fram till samma resultat. På andra trådar var det stor spridning på resultaten. Därför valdes fyra garner ut och gjordes som en workshop på distanskursen. För flera personer var detta första gången man mätte och det var lite svårt. En ny workshop gjordes för läsårsstuderande. Denna gång tränade vi på gemensamt garn först. Vid presentationen av uppgiften poängterades att det var viktigt att tråden var sträckt vid mätningar.

Sedan delades de studerande in i grupper om tre. Först fick var och en komma fram till sitt resultat, därefter skulle gruppen komma överens om ett resultat som skulle presenteras som ett intervall, ex 20-40 grader eller 25-30 grader. Sedan tog vi bilder på garnerna och tillsammans mätte vi på bilderna med gradskivan i Geomatry Pad. Minst fyra mätningar gjordes innan vi var överens om ett intervall.

Erfarenheter
- Tråden måste vara sträckt vid mätningen.

- Om man ska fotografera garnet så är det bra att linda upp garnet på en tjock kartong i avvikande färg. Tänk på att garnet ska vara sträckt.

-Om ett garn inte är fixerat kan det bli så, att när man klipper av en trådbit vill garnet sno upp sig och resultatet blir en lägre snoddvinkel.

- Porösa garner med låg snodd ser ut att ha en högre snodd än vad de i verkligheten har om man mäter tråden i avslappnat tillstånd.

- Vissa garner kan variera i tjocklek och då kommer också snoddvinkeln att variera.

Kan man bestämma snoddvinkeln själv?
Om man spinner sitt garn själv så kan man välja att spinna en tråd med låg eller hög snoddvinkel, under förutsättning att garnet har tunna, långa fibrer i förhållande till diametern. Om man däremot har korta, tjocka fibrer så krävs en hög snoddvinkel för att fibrerna ska bilda en tråd.

Om man har ett garn med lös snodd, så kan man lägga på mer snodd på garnet genom att spinna det en gång till.

Slutsatser
Det finns bra och enkla redskap för att mäta snoddvinklar. Som med allt, krävs det träning i hur man ska sträcka tråden och läsa av vinkeln. Om man har ett garn som varierar i grovlek, kommer även snoddvinkeln att variera och då kan det vara bättre att beskriva snoddvinkeln med ett intervall.
-----------------------
* Gustafsson, Kerstin & Allan Waller. 1987.
Ull: hemligheter, möjligheter, färdigheter. Sid 160
* Idé från www.hjsstudio.com/twistangle.htm






Medeltida vävar_3/Medieval Weaves_3

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 29 Nov, 2016 23:08

Jag har skrivit om mina entrådiga ”medeltidsgarner” i de två första inläggen och nu har jag fortsatt med hur de här garnerna fungerar i vävstolen. Det har blivit några större provvävar. Jag har fyra olika entrådiga garner. Det är två varpspunna garner i brunt och vitt, och två lösare spunna för inslag i gråbrunt och vitt

Senare kommer jag att presentera de här garnerna närmare. Det går inte bara att kalla dem för 8/1, även om jag kallade dem så innan jag började att undersöka dem. Alla de fyra garnerna ligger nära 8/1 men har samtliga olika antal m/kg, både de varpspunna och de inslagsspunna garnerna. Att garnnummer är ett ungefärligt värde framgår ju också av mitt förra inlägg.

Nu till mina två vävar
1.
Jag varpade med det bruna varpspunna garnet och vävde ett par meter med det gråbruna inslagsgarnet. Därefter ett par meter med det vita inslagsgarnet för att jämföra de två tygerna.

Båda kvalitéerna har jag valkat, en meter endast lite för att se hur det gick ihop sig, och en meter lite hårdare.


2.
Nu varpade jag med både brunt och vitt varpspunnet garn. Till inslaget använde jag både vitt och gråbrunt inslagsspunnet garn.

Det jag skulle väva är ett rutigt tyg från London (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

I boken finns inga uppgifter om täthet, bara att det är ”medium grade”. När jag jämförde analysen av tyget med en bild där det finns uppgift om mått kan jag uppskatta tätheten till ca 11 tr/cm. Min väv, efter en lättare valkning, slutade på 9 tr/cm och 8 inslag/cm.

Efter valkningen rullade jag upp tygerna på rullar, och de rullades om ett par gånger. Efter att de torkat ångpressade jag dem.

In a previous blog post I have written about my single ”medieval” yarns. Now I have gone further to examine how my yarn will function in the loom, when weaving some larger samples. I have four different single yarns, two warp spun in brown and white, two loose spun for weft in grey brown and white.

Later I will present these yarns. You can not just call them 8/1, though I named them so before examinating them. All of the four are close to 8/1 but each of them has a different m/kg, both the warp spun and the weft spun. Yarn number is an unprecise meassure as seen in my previous blog post.

Now my two weaves
1
I used the brown warp spun for my warp. Then I first weaved some meters with the greybrown weft spun yarn. Then some meters with the white weft spun yarn for comparing the two fabrics.

Both the fabrics I have fulled, one meter just a little and the other more.

2.
Now I used both the brown and the white warp spun yarn for the warp. For the weft I took the white and greybrown looser spun yarn.

I was going to weave a checked cloth from the London finds (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

In the book there is no data about ends/cm, the cloth is just defined as ”medium grade”. When I compared the cloth analysis with an illustration with meassure figures I approximated the ends/cm to 11. My weave after being fulled is 9 ends/cm and 8 weft/cm.

After fulling the cloth I rolled it, repeating that a couple of times. After drying they were steamed.



Medeltida vävar_2/Medieval Weaves_2

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 05 Oct, 2016 13:41

Vad säger ett garnnummer?

Alla som sysslar med att väva i ull känner till begreppet garnnummer. Det här med garnnummer använder man främst för att beräkna garnåtgången för en väv.

Garnnummer 6/1 betyder att det är ett entrådigt garn och att 6 m väger 1 g = 6000 m/kg. Ett garn med garnnummer 8/1 innebär alltså att det är ett entrådigt garn och att 8 m väger 1 g = 8000 m/kg. Ett garn som heter 8/2 består av två trådar 8/1 som tvinnats samman - och därför blir det 4000 m/kg.

Garnnumret säger också en del om hur tjockt/tunt garnet är. Ju högre tal garnet anges med, desto tunnare är det.

Men hur väl stämmer garnnumret och är garner med samma garnnumer lika tjocka/tunna?

Jag tog ett par ett par av mina entrådiga garner och jämförde dem. Det var Möbelåtta 8/1 grått och vitt, och Kampes 6/1 i olika grå nyanser. Jag vägde exakt lika långa trådar av varje garn och kunde bestämma antalet meter/kg. Garndiametern betämde jag genom att linda garnet ett par centimeter runt en linjal. Så här blev resultatet:

Tabell


Möbelåtta 8/1 grått 7710 m/kg 0,63 mm

Möbelåtta 8/1 vitt 8600 m/kg 0,61 mm





Kampe 6/1 vit 5980 m/kg 1,03 mm

Kampe 6/1 ljusgrå 5980 m/kg 1,05 mm

Kampe 6/1 mellangrå 6650 m/kg 0,95 mm

Kampe 6/1 mörkgrå 6680 m/kg 0,91 mm

Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Så alldeles exakta som i tabellen är naturligtvis inte diametrarna, men de visar på hur "samma" garn kan skifta. Det beror i de här fallen på att det är olika ull i garnerna.
Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Det grå och vita Möbelåtta känns helt olika varandra. När jag väver med Kampes vita och ljusgrå garner märker jag att de fyller på ett helt annat sätt i inslaget än de mörkare.

Det grå Möbelåtta är inte fullt 8000 m/kg, medan det vita är mer än 8000 m/kg.

Kampes två ljusare grå är ca 6000 m/kg, medan det mörkare grå är mer än 6000 m/kg.

Det kanske inte betyder så mycket att garnnumret bara är ett ungefärligt mått, för man beräknar ju vävlängden med viss råge. Men det betyder att olika garner ger olika vävkvalitéer - även om de olika garnerna haft samma garnnummer.


What will the Yarn Number tell you?

All of us wool weavers are familar with what Yarn Number means. It is a measure used primarly for calculating how much yarn you need for the weave you are planning.

A yarn with number 6/1 is a single yarn, 6 meters weights 1 gram = 6000 meters per kilo. Yarn Number 8/1 is also a single yarn, but here 8 meters weights 1 gram = 8000 meters per kilo. A yarn 8/2 means that two threads 8/1 are twinned together - and the yarn length is 4000 meters per kilo.

The Yarn Number also says something about how thick or thin the yarn is. The higher number the thinner yarn!

But now, how exact is the Yarn Number, and are yarns with the same number equally thick/thin?

I took some of my single yarns to compare them. I used one grey and one white Möbelåtta 8/1 and different grey shades of Kampes 6/1. I weighted threads of exactly the same length and could figure out the meters per kilo. The yarn diameter I got through winding the yarn some centimeter around a ruler. See the table above.

The yarns on the picture on the top are in the same order as in the table.

The yarn diameters are of course not so exact as in the table, but the table indicate how "the same" yarn can differ. In this case it depends on the different wool the yarns are made of.

The grey and the white Möbelåtta have different feeling. When weaving with the white and the light grey yarns from Kampe I noticed that theese yarns fills much more in the weft than the darker grey yarn.

The grey Möbelåtta is less than 8000 m/kg, but the white is more than 8000 m/kg. The two lighter yarns from Kampe are each about 6000 m/kg, while the darker grey is over 6000 m/kg.

Perhaps it is not so very important that the Yarn Number is just approximate, because you calculate your weave with a good measure. But you must be aware that different yarns will give not the same cloth quality - even if the different yarns have the same Yarn Number.



Medeltida vävar_1/Medieval weaves_1

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 21 Sep, 2016 17:34

Hur definierar man ett garn? Garnnummer, så som vi är vana vid från vävböcker och garnförsäljare, ger inte en tillräcklig beskrivning. Mer adekvat är spinnvinkel, diameter och snoddriktning Z/S. Det är sådana uppgifter som arkeologisk litteratur använder.

Just nu undersöker jag ett antal garner från ett litet spinneri på Ösel. Jag mäter och provväver. Avsikten är att ta fram entrådiga garner och provväva kvalitéer som är lämpliga för medeltida vävar. Och att ta fram vävbeskrivningar.

Det är framför allt ett projekt inför Vävmassan 21-23 september 2017 i Växjö.

Jag kommer att skriva här om hur arbetet fortskrider.



How do you define a yarn? Yarn number, as we are used to from weaving books and from yarn vendors, will not give us the enough description. More adequate is angel of twist, diameter and direction of twist Z/S. As they do in the archaeological literature.

At the moment I examine some yarns from a small spinning mill on Saaremaa. I am measuring and weaving samples. The goal is to find out some single yarns and weave qualities, useful for medieval weaves. And to make weaving descriptions.

Most of all it is a project for the Weaving Fair 21-23 September 2017 in Växjö.

I´ll now and then write about this work in progress here on my blog.



Att återskapa medeltiden 10

BetraktelserPosted by Åsa Martinsson 06 Jul, 2015 17:47
Hur fri får man vara när man väver inredningstextilier till "vårt" medeltida rum?

När vi syr våra dräkter finns det mängder med bilder som vi kan använda som förebilder. Det är runt återskapandet av dräkter som de flesta diskussioner om historisk textil rör sig. Många publikationer rör just dräkttyger och beskriver garner, färger, bindningar och beredningar och redogör för de fynd, oftast små tygfragment, som mer direkt kan antas vara just dräkttyger.

När det alltså gäller våra medeltidsdräkter så finns mycket material när man ska sy sina dräkter. Dessutom har det vuxit fram företag som specialiserat sig på den sortens tyger, oftast de enfärgade tygerna. Man är inte tvungen att väva sina egna tyger för att få en bra dräkt.

När det kommer till inredningstyger har jag märkt att det inte finns lika mycket uppgifter att hämta i det som skrivits. Att det ofta var lättare kamgarnstyger som användes till olika ändamål, vet vi. Sängomhängen, överkast mm går det att hitta uppgifter om. Man sålde t.ex. hela set till bäddutrustningen. Men bildmaterialet är mindre beskrivet och kommenterat, särskilt om man som jag letar efter det som skulle kunna vara enklare mönstrade kamgarnstyger. Jag tänker mig nämligen att samma tyg har kunnat användas både i bäddutrustningen och också som draperier/rumsavdelare. Man får ofta söka och att tolka medeltida bilder med inredningstextilier på egen hand.

Av bevarade tyger finns inte mycket som visar hur mönstrade tyger i ull kunde se ut. Det finns en del från London, beskrivna i Textilies and Clothing. Det är Cloth of ray, som jag skrivit om HÄR, och om en 6-skafts väv HÄR. Men det är smalrandiga tyger och för det nya draperityget till kammaren ville jag ha lite bredare mönstrade ränder.

Jag fick en bild när jag planerade mina tvärrandiga filtar. Det som jag då tänkte "filt", skulle ju lika väl kunna vara ett lättare överkast över bädden. På bilden ser man en bård med ett litet rutmönster. Den mönsterbården kunde jag kombinera med en 4-sk kypert genom att solva på åtta skaft. Mellan bårderna finns på bilden ett rankmotiv. Det kan jag inte få fram i en vanlig skaftvävstol. Jag trampade fram en annan liten mönstrad bård. HÄR skrev jag inför att jag planerade tyget.

Så långt mönstret. I den miljö som tyget ska hänga var det viktigt att det var ljust. Jag varpade en ljust grå varp och slog in samma grå garn i botten. På bilden är botten grön och min grå har ungefär samma ljushet. Så har jag rött och vitt som på bilden.

Den gula slingan mellan bårderna blev inte vacker mot det grå. Så den blev vit som i rutmönstret, men jag tog upp det gula i några ränder.

När jag började väva och kom till rutmönstret så syntes det inte så tydligt som jag önskade. Därför vävde jag med dubbelt inslag i bårderna. Men inslagstätheten visade sig bli samma. Bårderna blev på så sätt tätare, lite likt de smalrandiga tygerna från London - men på ett annat sätt. Väven blev svårare att väva - jag fick göra ett lättare tillslag för botten, och ett lite kraftigare för bårderna.

Vad gäller garnerna och färgerna finns det en del begränsningar för mig. Men det tänker jag återkomma till i ett senare inlägg.

Min fundering nu när tyget är färdigt och hänger i kammaren är om det hjälper besökaren att få den bild av hur ett medeltida rum kunde ha sett ut, som jag är ute efter. För det är det visuella helhetsintrycket av rummet som för mig är viktigare än att tyget är ett alltigenom korrekt återskapande av ett tygfynd.






Att återskapa medeltiden 9

BetraktelserPosted by Åsa Martinsson 20 Jun, 2015 13:37
Att återskapa en miljö

I återblicken skrev jag om vår upplevelse när vi besökte det återöppnade Medeltidsmuseet. Var finns alla textilier som vi ser på interiörbilder på medeltida manuskriptbilder? Med vilken bild av ett medeltida liv går besökarna hem?

Nu fick vi en chans att ge en annan bild av ett medeltida boende. Vi skulle satsa på rummets textila inredning. Genom att bo i rummet kom också dimensionen med att rummet blir "inbott". Det inte bara står där med sina textilier, utan någon lever i det. Det blir visserligen enbart ett par veckor på sommaren, sedan återgår rummet till sin tomhet.

Intentionen är att skapa en visuell bild av det medeltida rummet och att besökarna kan gå in i det, uppleva hur det är att röra sig i rummet och kanske sätta sig ner och prata med oss.

Rummet med paradsängen, med sina kistor, bord och bänkar finns och är givna. Det vi kan göra är att ge rummet färg och "hemkänsla" med textilier och en del andra mindre saker som står framme som det gör i ett hem. Och att vi själva finns i rummet med vår verksamhet. Våra kläder finns också i rummet, upphängda över en stång.

Men hur återskapa inredningstextilier så att de både visar ett rum, så som det avbildas i manuskripten, och samtidigt bygger på textila fynd?

Det skulle vara fantastiskt att kunna tillverka varje textil till rummet helt enligt fynd vad gäller garnkvalitéer, vävnadstekniker och mönster. Men det är en omöjlighet för mig, både praktiskt och ekonomiskt.

Mitt val blir då att se på så många bilder som möjligt, sätta mig in i hur man levde och använde rummen, använda mina textila kunskaper för att skapa textiler som kan förmedla en liten glimt av hur ett medeltida rum kunde upplevas.

Eftersom vi (nästan) alltid är där i rummet finns möjligheten att för dem som är speciellt textilintresserade berätta om de avvikelser från originaltextilier jag har fått göra.

Den visuella helheten har blivit viktigare än att varje textil bygger på ett exakt fynd. Jag har funderat över hur rummet skulle ha sett ut om man verkligen kunnat grunda varje textil på fynd från rätt tid. Hur mycket färg hade man då kunnat/vågat föra in i rummet, hur mycket variationer i vävnaderna hade det funnits utrymme för?

Jag har också en annan intention med mitt "medeltidsvävande" - att vävarna ska kunna användas också i vårt moderna liv och att dessutom inspirera andra till att väva.

I nästa inlägg resonerar jag lite mer kring de nya draperierna. Jag har redan skrivit lite om dem HÄR.

Det finns äldre bloggposter kring särskilda textiler:
Sängens filt finns presenterad HÄR
Om duken på kistan skriver jag HÄR


Next »