En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Att återskapa medeltiden 10

BetraktelserPosted by Åsa Martinsson 06 Jul, 2015 17:47
Hur fri får man vara när man väver inredningstextilier till "vårt" medeltida rum?

När vi syr våra dräkter finns det mängder med bilder som vi kan använda som förebilder. Det är runt återskapandet av dräkter som de flesta diskussioner om historisk textil rör sig. Många publikationer rör just dräkttyger och beskriver garner, färger, bindningar och beredningar och redogör för de fynd, oftast små tygfragment, som mer direkt kan antas vara just dräkttyger.

När det alltså gäller våra medeltidsdräkter så finns mycket material när man ska sy sina dräkter. Dessutom har det vuxit fram företag som specialiserat sig på den sortens tyger, oftast de enfärgade tygerna. Man är inte tvungen att väva sina egna tyger för att få en bra dräkt.

När det kommer till inredningstyger har jag märkt att det inte finns lika mycket uppgifter att hämta i det som skrivits. Att det ofta var lättare kamgarnstyger som användes till olika ändamål, vet vi. Sängomhängen, överkast mm går det att hitta uppgifter om. Man sålde t.ex. hela set till bäddutrustningen. Men bildmaterialet är mindre beskrivet och kommenterat, särskilt om man som jag letar efter det som skulle kunna vara enklare mönstrade kamgarnstyger. Jag tänker mig nämligen att samma tyg har kunnat användas både i bäddutrustningen och också som draperier/rumsavdelare. Man får ofta söka och att tolka medeltida bilder med inredningstextilier på egen hand.

Av bevarade tyger finns inte mycket som visar hur mönstrade tyger i ull kunde se ut. Det finns en del från London, beskrivna i Textilies and Clothing. Det är Cloth of ray, som jag skrivit om HÄR, och om en 6-skafts väv HÄR. Men det är smalrandiga tyger och för det nya draperityget till kammaren ville jag ha lite bredare mönstrade ränder.

Jag fick en bild när jag planerade mina tvärrandiga filtar. Det som jag då tänkte "filt", skulle ju lika väl kunna vara ett lättare överkast över bädden. På bilden ser man en bård med ett litet rutmönster. Den mönsterbården kunde jag kombinera med en 4-sk kypert genom att solva på åtta skaft. Mellan bårderna finns på bilden ett rankmotiv. Det kan jag inte få fram i en vanlig skaftvävstol. Jag trampade fram en annan liten mönstrad bård. HÄR skrev jag inför att jag planerade tyget.

Så långt mönstret. I den miljö som tyget ska hänga var det viktigt att det var ljust. Jag varpade en ljust grå varp och slog in samma grå garn i botten. På bilden är botten grön och min grå har ungefär samma ljushet. Så har jag rött och vitt som på bilden.

Den gula slingan mellan bårderna blev inte vacker mot det grå .Så den blev vit som i rutmönstret, men jag tog upp det gula i några ränder.

När jag började väva och kom till rutmönstret så syntes det inte så tydligt som jag önskade. Därför vävde jag med dubbelt inslag i bårderna. Men inslagstätheten visade sig bli samma. Bårderna blev på så sätt tätare, lite likt de smalrandiga tygerna från London - men på ett annat sätt. Väven blev svårare att väva - jag fick göra ett lättare tillslag för botten, och ett lite kraftigare för bårderna.

Vad gäller garnerna och färgerna finns det en del begränsningar för mig. Men det tänker jag återkomma till i ett senare inlägg.

Min fundering nu när tyget är färdigt och hänger i kammaren är om det hjälper besökaren att få den bild av hur ett medeltida rum kunde ha sett ut, som jag är ute efter. För det är det visuella helhetsintrycket av rummet som för mig är viktigare än att tyget är ett alltigenom korrekt återskapande av ett tygfynd.