En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Året är 1377

Bornholm 2015Posted by Martin Eriksson 01 May, 2015 16:20
I år kommer vi att få uppleva året 1377 på Bornholms Middelaldercenter.

Det första året vi bodde i stormannens kammare hade vi valt 1375. Det var Valdemar Atterdags sista levnadsår.

Det andra året valde vi 1376, Margrethes första regeringsår.

Inför det tredje året tog våra idéer slut. Vi kunde väl inte gå baklänges till något tidigare år under 1300-talet? Hur långt fram skulle vi gå? Margrethe fanns med ända till 1412. Vi kom inte längre än till att föreslå ett allmänt 1300-talsår mellan 1361 och 1379, dvs under "min" ärkebiskops tid.

Men när vi skrev om våra bekymmer till Middelaldercentret så hade Lena Mühlig redan kommit fram till att i år ska det bli 1377. Det är ju helt genialt!

Jag har tagit mig friheten att citera ur Herolden, Vennekredsens tidskrift, där hon berättar om vad som hände på Bornholm A.D. 1377.

Den 15. september 1377 skriver Jens Uff til Danzig og sender dem nogle mønter, som han mener, er ”dårlig mønt”. Det er to mænd fra Danzig, Nikolaus Schonelinde og Johan Wulf, der har sat mønterne i omløb på Bornholm. Både indbyg-gerne af Bornholm og Jens Uffs herre ærkebispen, har ”lidt et ikke ringe tab” af dette møntomløb. Derfor har Jens Uff tilbageholdt de to Danzig-borgere, og de har afgivet den forklaring at de ”lovligt og retmæssigt” havde tilhandlet sig mønterne. Jens Uff beder Danzig om at tage stilling til sagen. (Dipl.Dan. 4,1,297)

Det lidt arrogante svar fra 5. okt. 1377 lyder på at adskillige borgere fra Danzig kan bevidne at de to mænd havde tilhandlet sig pengene på lovlig vis fra en købmand. Rådmændene i Danzig erklærer, at de ikke kan tage stilling til mønternes værdi, for ”at der i vor stad ikke udtrykkeligt er nogen vedtægt for betaling i mønt bortset fra vore herrers mønt, og der udbydes adskillige mønter til salg hos os - enhver vil friest muligt kunne skaffe sig mønter, på samme måde som han også kan skaffe sig andre ting." (Dipl.Dan. 4,1,300).

Fornemmer man lidt storby-arrogance over for den provinsielle foged fra Bornholm?

I hvert fald kan mønterne tilsyne-ladende sagtens have været ”dårlige” – men alligevel indkøbt ”på lovlig vis”. Det har sikkert været to smarte købmænd, der har snydt de stakkels Bornholmere den sommer i 1377.
Af Lena Mühlig

Vi får säkert i sommar vara med om att upptäcka de falska mynt som är i omlopp. Det är kanske vi som kontaktar hövitsmannen på Hammershus, Jens Uff, systerson till ärkebiskop Niels Jensen.