En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Medeltida vävar_4/Medieval Weaves_4

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 17 Dec, 2016 13:38
Snoddvinklar
Gästbloggare Marie Ekstedt Bjersing
Vävlärare på Sätergläntan. Magister i textilvetenskap. Forskar kring vävredskap och metoder.

Snoddvinklar på ullgarner
När man analyserar äldre tyger och fragment och vill återskapa textilierna så är oftast garnerna ett problem. Även om vi kan få tag i samma grundmaterial, exempelvis ull, så är tråden inte av samma karaktär som då.

Tidigare fanns det varp- och inslagsspunna ullgarner att få tag på. Och även garn spunna med olika spinnriktningar. De vanligaste entrådiga ullgarnerna är idag Z-spunna och har en ganska låg snodd, vilket gör det svårare att ha dem i varpen.

En vanlig beskrivning på hur snoddvinkeln ett ullgarn ska vara för olika ändamål är:*
Stickgarner 5-15º
Inslagsgarner 15-25º
Varpgarner 25-45º

När man tar bilder på äldre textilier kan man med lupp eller mikroskop få bra förstoringar, så att man ser snoddvinkeln på garnet. Som en del av Åsa Martinssons projekt inom distanskursen Analys och rekonstruktion, väv på Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk, ville vi undersöka hur det är att mäta snoddvinklar på nya garner.

Olika sätt att mäta snoddvinkeln
Här kommer en genomgång på olika sätt att mäta snoddvinkeln

Mät direkt mot tråden
- Mätverktyg på telefonen/läsplattan, exempelvis Ispinn Tool. Detta redskap var svårast att använda. Det var lätt att komma åt skärmen och ändra vinkeln på skärmbilden i samband att man sträckte tråden.

- Mätskiva. Gör en egen skiva. Fungerar bra och är enkel att använda.**



Ta en bild på tråden och mät snoddvinkeln på bilden
- Gradskiva. Gör en utskrift på bilden av tråden och mät med gradskiva.

- Läsplatta. Använd ett geometriprogram, exempelvis Geometry Pad. Importera en bild på tråden och använd sedan gradskivan i programmet. Det är lätt att flytta gradskivan mellan olika ställen på bilden.

- Mikroskop. Dyrare mikroskop har mätfunktioner i programvaran.

Problem vid mätningarna
Först var vi två par som på olika håll mätte snoddvinklarna på garnerna. Den ena paret använde en mätskiva och mätte på tråden, det andra paret tog bilder på garnerna och mätte på olika sätt.




På några trådar kom vi fram till samma resultat. På andra trådar var det stor spridning på resultaten. Därför valdes fyra garner ut och gjordes som en workshop på distanskursen. För flera personer var detta första gången man mätte och det var lite svårt. En ny workshop gjordes för läsårsstuderande. Denna gång tränade vi på gemensamt garn först. Vid presentationen av uppgiften poängterades att det var viktigt att tråden var sträckt vid mätningar.

Sedan delades de studerande in i grupper om tre. Först fick var och en komma fram till sitt resultat, därefter skulle gruppen komma överens om ett resultat som skulle presenteras som ett intervall, ex 20-40 grader eller 25-30 grader. Sedan tog vi bilder på garnerna och tillsammans mätte vi på bilderna med gradskivan i Geomatry Pad. Minst fyra mätningar gjordes innan vi var överens om ett intervall.

Erfarenheter
- Tråden måste vara sträckt vid mätningen.

- Om man ska fotografera garnet så är det bra att linda upp garnet på en tjock kartong i avvikande färg. Tänk på att garnet ska vara sträckt.

-Om ett garn inte är fixerat kan det bli så, att när man klipper av en trådbit vill garnet sno upp sig och resultatet blir en lägre snoddvinkel.

- Porösa garner med låg snodd ser ut att ha en högre snodd än vad de i verkligheten har om man mäter tråden i avslappnat tillstånd.

- Vissa garner kan variera i tjocklek och då kommer också snoddvinkeln att variera.

Kan man bestämma snoddvinkeln själv?
Om man spinner sitt garn själv så kan man välja att spinna en tråd med låg eller hög snoddvinkel, under förutsättning att garnet har tunna, långa fibrer i förhållande till diametern. Om man däremot har korta, tjocka fibrer så krävs en hög snoddvinkel för att fibrerna ska bilda en tråd.

Om man har ett garn med lös snodd, så kan man lägga på mer snodd på garnet genom att spinna det en gång till.

Slutsatser
Det finns bra och enkla redskap för att mäta snoddvinklar. Som med allt, krävs det träning i hur man ska sträcka tråden och läsa av vinkeln. Om man har ett garn som varierar i grovlek, kommer även snoddvinkeln att variera och då kan det vara bättre att beskriva snoddvinkeln med ett intervall.
-----------------------
* Gustafsson, Kerstin & Allan Waller. 1987.
Ull: hemligheter, möjligheter, färdigheter. Sid 160
* Idé från www.hjsstudio.com/twistangle.htm






Medeltida vävar_3/Medieval Weaves_3

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 29 Nov, 2016 23:08

Jag har skrivit om mina entrådiga ”medeltidsgarner” i de två första inläggen och nu har jag fortsatt med hur de här garnerna fungerar i vävstolen. Det har blivit några större provvävar. Jag har fyra olika entrådiga garner. Det är två varpspunna garner i brunt och vitt, och två lösare spunna för inslag i gråbrunt och vitt

Senare kommer jag att presentera de här garnerna närmare. Det går inte bara att kalla dem för 8/1, även om jag kallade dem så innan jag började att undersöka dem. Alla de fyra garnerna ligger nära 8/1 men har samtliga olika antal m/kg, både de varpspunna och de inslagsspunna garnerna. Att garnnummer är ett ungefärligt värde framgår ju också av mitt förra inlägg.

Nu till mina två vävar
1.
Jag varpade med det bruna varpspunna garnet och vävde ett par meter med det gråbruna inslagsgarnet. Därefter ett par meter med det vita inslagsgarnet för att jämföra de två tygerna.

Båda kvalitéerna har jag valkat, en meter endast lite för att se hur det gick ihop sig, och en meter lite hårdare.


2.
Nu varpade jag med både brunt och vitt varpspunnet garn. Till inslaget använde jag både vitt och gråbrunt inslagsspunnet garn.

Det jag skulle väva är ett rutigt tyg från London (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

I boken finns inga uppgifter om täthet, bara att det är ”medium grade”. När jag jämförde analysen av tyget med en bild där det finns uppgift om mått kan jag uppskatta tätheten till ca 11 tr/cm. Min väv, efter en lättare valkning, slutade på 9 tr/cm och 8 inslag/cm.

Efter valkningen rullade jag upp tygerna på rullar, och de rullades om ett par gånger. Efter att de torkat ångpressade jag dem.

In a previous blog post I have written about my single ”medieval” yarns. Now I have gone further to examine how my yarn will function in the loom, when weaving some larger samples. I have four different single yarns, two warp spun in brown and white, two loose spun for weft in grey brown and white.

Later I will present these yarns. You can not just call them 8/1, though I named them so before examinating them. All of the four are close to 8/1 but each of them has a different m/kg, both the warp spun and the weft spun. Yarn number is an unprecise meassure as seen in my previous blog post.

Now my two weaves
1
I used the brown warp spun for my warp. Then I first weaved some meters with the greybrown weft spun yarn. Then some meters with the white weft spun yarn for comparing the two fabrics.

Both the fabrics I have fulled, one meter just a little and the other more.

2.
Now I used both the brown and the white warp spun yarn for the warp. For the weft I took the white and greybrown looser spun yarn.

I was going to weave a checked cloth from the London finds (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

In the book there is no data about ends/cm, the cloth is just defined as ”medium grade”. When I compared the cloth analysis with an illustration with meassure figures I approximated the ends/cm to 11. My weave after being fulled is 9 ends/cm and 8 weft/cm.

After fulling the cloth I rolled it, repeating that a couple of times. After drying they were steamed.



Medeltida vävar_2/Medieval Weaves_2

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 05 Oct, 2016 13:41

Vad säger ett garnnummer?

Alla som sysslar med att väva i ull känner till begreppet garnnummer. Det här med garnnummer använder man främst för att beräkna garnåtgången för en väv.

Garnnummer 6/1 betyder att det är ett entrådigt garn och att 6 m väger 1 g = 6000 m/kg. Ett garn med garnnummer 8/1 innebär alltså att det är ett entrådigt garn och att 8 m väger 1 g = 8000 m/kg. Ett garn som heter 8/2 består av två trådar 8/1 som tvinnats samman - och därför blir det 4000 m/kg.

Garnnumret säger också en del om hur tjockt/tunt garnet är. Ju högre tal garnet anges med, desto tunnare är det.

Men hur väl stämmer garnnumret och är garner med samma garnnumer lika tjocka/tunna?

Jag tog ett par ett par av mina entrådiga garner och jämförde dem. Det var Möbelåtta 8/1 grått och vitt, och Kampes 6/1 i olika grå nyanser. Jag vägde exakt lika långa trådar av varje garn och kunde bestämma antalet meter/kg. Garndiametern betämde jag genom att linda garnet ett par centimeter runt en linjal. Så här blev resultatet:

Tabell


Möbelåtta 8/1 grått 7710 m/kg 0,63 mm

Möbelåtta 8/1 vitt 8600 m/kg 0,61 mm





Kampe 6/1 vit 5980 m/kg 1,03 mm

Kampe 6/1 ljusgrå 5980 m/kg 1,05 mm

Kampe 6/1 mellangrå 6650 m/kg 0,95 mm

Kampe 6/1 mörkgrå 6680 m/kg 0,91 mm

Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Så alldeles exakta som i tabellen är naturligtvis inte diametrarna, men de visar på hur "samma" garn kan skifta. Det beror i de här fallen på att det är olika ull i garnerna.
Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Det grå och vita Möbelåtta känns helt olika varandra. När jag väver med Kampes vita och ljusgrå garner märker jag att de fyller på ett helt annat sätt i inslaget än de mörkare.

Det grå Möbelåtta är inte fullt 8000 m/kg, medan det vita är mer än 8000 m/kg.

Kampes två ljusare grå är ca 6000 m/kg, medan det mörkare grå är mer än 6000 m/kg.

Det kanske inte betyder så mycket att garnnumret bara är ett ungefärligt mått, för man beräknar ju vävlängden med viss råge. Men det betyder att olika garner ger olika vävkvalitéer - även om de olika garnerna haft samma garnnummer.


What will the Yarn Number tell you?

All of us wool weavers are familar with what Yarn Number means. It is a measure used primarly for calculating how much yarn you need for the weave you are planning.

A yarn with number 6/1 is a single yarn, 6 meters weights 1 gram = 6000 meters per kilo. Yarn Number 8/1 is also a single yarn, but here 8 meters weights 1 gram = 8000 meters per kilo. A yarn 8/2 means that two threads 8/1 are twinned together - and the yarn length is 4000 meters per kilo.

The Yarn Number also says something about how thick or thin the yarn is. The higher number the thinner yarn!

But now, how exact is the Yarn Number, and are yarns with the same number equally thick/thin?

I took some of my single yarns to compare them. I used one grey and one white Möbelåtta 8/1 and different grey shades of Kampes 6/1. I weighted threads of exactly the same length and could figure out the meters per kilo. The yarn diameter I got through winding the yarn some centimeter around a ruler. See the table above.

The yarns on the picture on the top are in the same order as in the table.

The yarn diameters are of course not so exact as in the table, but the table indicate how "the same" yarn can differ. In this case it depends on the different wool the yarns are made of.

The grey and the white Möbelåtta have different feeling. When weaving with the white and the light grey yarns from Kampe I noticed that theese yarns fills much more in the weft than the darker grey yarn.

The grey Möbelåtta is less than 8000 m/kg, but the white is more than 8000 m/kg. The two lighter yarns from Kampe are each about 6000 m/kg, while the darker grey is over 6000 m/kg.

Perhaps it is not so very important that the Yarn Number is just approximate, because you calculate your weave with a good measure. But you must be aware that different yarns will give not the same cloth quality - even if the different yarns have the same Yarn Number.



Medeltida vävar_1/Medieval weaves_1

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 21 Sep, 2016 17:34

Hur definierar man ett garn? Garnnummer, så som vi är vana vid från vävböcker och garnförsäljare, ger inte en tillräcklig beskrivning. Mer adekvat är spinnvinkel, diameter och snoddriktning Z/S. Det är sådana uppgifter som arkeologisk litteratur använder.

Just nu undersöker jag ett antal garner från ett litet spinneri på Ösel. Jag mäter och provväver. Avsikten är att ta fram entrådiga garner och provväva kvalitéer som är lämpliga för medeltida vävar. Och att ta fram vävbeskrivningar.

Det är framför allt ett projekt inför Vävmassan 21-23 september 2017 i Växjö.

Jag kommer att skriva här om hur arbetet fortskrider.



How do you define a yarn? Yarn number, as we are used to from weaving books and from yarn vendors, will not give us the enough description. More adequate is angel of twist, diameter and direction of twist Z/S. As they do in the archaeological literature.

At the moment I examine some yarns from a small spinning mill on Saaremaa. I am measuring and weaving samples. The goal is to find out some single yarns and weave qualities, useful for medieval weaves. And to make weaving descriptions.

Most of all it is a project for the Weaving Fair 21-23 September 2017 in Växjö.

I´ll now and then write about this work in progress here on my blog.



Medeltidsferier igen

Bornholm 2016Posted by Martin Eriksson 17 Jul, 2016 09:27
Tre veckors ferier på Bornholm, på Bornholms Middelaldercenters stormansgård. På kvällen skymtar västerhimlen genom en av portarna.

De flesta dagarna är det fint väder och då kan man sitta och hantverka i solskenet vid stormansgårdens vägg

eller i skuggan av bevakningstornet.


Också i år finns det höns på gården. Den nya tuppen heter Henry. Han väcker alla som bor i tält, men stör inte oss som bor i stormansgårdens kammare.

Stallet får nytt halmtak den här sommaren. Lägg märke till början på det rundade hörnet.

Ibland är besökarna på andra platser, så det blir tillfälle att ta plats på ljugarbänken med Claus och Hans.


En början

Naamas vävstol/Naama´s loomPosted by Martin Eriksson 22 Apr, 2016 12:33
Vi berättade här en gång: Nu ska vi bygga Naamas vävstol. Efter två år har jag kommit så långt att jag i alla fall har gjort en skyttel. Den är inte riktigt klar på bilden - det saknades en hönsfjäder att hålla fast tenen med. Fjädern kom idag.


Väven ska bli till draperier runt repsängen i medeltidspaviljongen. De är också klara idag.

En repsäng till vår paviljong

Medeltid/MedievalPosted by Martin Eriksson 21 Apr, 2016 21:37
När Åsa höll ett föredrag på Langska Huset för Gotlands Vävare och medeltidsvänner passade vi på att möblera med vår repsäng. Föredraget hade titeln "Textilier på en stormansgård i Danmark" och hon berättade hur vi har fått lov att inreda stormansgårdens kammare på Bornholms Middelaldercenter under tre somrar. Det har vi skrivit om här på bloggen, under kategori Bornholm.


I stormannens kammare finns en paradsäng, så textilierna är gjorda för att passa till den sängen. Föreläsningen handlade om det medeltida rummets och bäddens textilier, men det här inlägget vill visa repsängen till vår paviljong.


De första fem åren av "medeltidscamping" - från 2005 - sov vi på luftmadrass direkt på marken. Efter att vi ett år hade fått låna en brädsäng gjorde jag en egen, 2010. Att ha en sådan säng är att frakta en hel brädgård och vi ville ha något lättare och hellre satsa på "fluff" - textilier - så för ett år sedan flyttade brädsängen ut och in i vår medeltid kom en repsäng, som det här året har fått lite målning med äggoljetempera. Som av en tillfällighet verkar sängen vara färgkoordinerad med Langska Huset.


I stället för bräder är det en sängbotten av diagonalflätade rep. Jag har inte mätt hur långt repet är, men gissar på 30-40 meter. Det är tillräckligt tätt flätat för att ge en stabil botten. En vävare kan se att det är flätat i tuskaft. Någonstans finns ett vävfel - går det att upptäcka?


Den extra tvärstaven är till för att efterspänna repbotten. Hur väl man än sträckt repet så måste man efterspänna så gott som varje morgon. Den här typen av säng är inte bara lätt - man slipper att slå sig på utskjutande tappar och kilar, som man gör med en brädsäng. Rundstaven är 43 mm, för sängen är 200 x 120.


När man packat bäddutrustningen och lindat upp repbotten på vindan så blir det en nätt packning. Jag tror att vi skulle kunna ta med den inne i bilen, utan att ha släpvagn, men vi har ju en hel sommarstuga med oss, med tak och väggar och möbler och mattor, så till det 10 dagar långa Dubbelkriget i Skåne i maj blir det släp.

Om en bild med krusdok

Medeltid/MedievalPosted by Martin Eriksson 20 Dec, 2015 14:52

De sista åren har det blivit populärt med krusdok bland våra medeltidsvänner. På diverse facebookgrupper har man ofta visat den här bilden. Det är inte endast krusdoken på bilden som man har fäst sig vid. Också klänningarna, som har knappar hela vägen ner, har man diskuterat. Och dessutom markeringen i sidan på den gröna klänningen, om det är en snörning eller något annat.

När jag får se sådana här bilder från ett medeltida illuminerat manuskript är det inte kläder och dräktdetaljer som jag fäster mig vid. Det jag vill försöka förstå är vilka personerna är, vilken situation bilden framställer och i vilket sammanhang bilden finns. Dessutom – om man vill använda bilden som förlaga till en egen dräkt – behöver man fundera över vilken status personen på bilden har, om de är ”godt folk eller skidt folk”.

Vilka personerna på bilden är, det är lätt att se, för namnen på de tre gestalterna finns med. Det står att de heter Ada, Lamech och Silla. Dessutom har någon skrivit ”Gen 4” i bokens marginal. Det är alltså något från Gamla Testamentet i Bibeln. I 1 Mosebok kapitel 4 vers 19 står det:

Lemek tog sig två hustrur, den ena hette Ada, den andra hette Silla.

Den här bilden av Ada och Silla som kivas och sliter Lemek i håret är hämtad från ett manuskript av Speculum Humanae Salvationis (Spegel av människornas frälsning) från tidigt 1300-tal. Den finns att se här på internet.

Det finns många Speculum bevarade. De var vanliga från början av 1300-talet och fram till 1500-talet, och de följer alla samma schema. För det här var en alldeles speciell genre att berätta och tolka Bibeln med bilder. Under varje bild, eller – som i denna – på ett eget uppslag mellan ett uppslag med bilder finns en text på vers.

Bilderna i en Speculum har alltid samma innehåll och de är fyra som hör samman, där den första är själva huvudbilden, till största delen hämtad från Nya Testamentets evangelier. De allra flesta huvudbilder är från Jesu lidande. Hela det uppslag där man finner bilden av Ada, Lemek och Silla ser ut så här.


Huvudbilden framställer när Jesus gisslas. På alla bilder av Jesu gisslande i en Speculum är han bunden vid en pelare mitt i bilden och flankerad av två som slår och gisslar honom. Man kan lägga märke till att alla de fyra bilderna på det här uppslaget är komponerade på samma sätt. De visar en centralfigur som på vardera sidan om sig har en plågoande. Den kompositionen har inte illuminatören, som utfört detta manuskript, kommit på själv, utan han har följt det schema som hör till genren. Men dräkter och inramning och bakgrund och andra detaljer skiljer sig åt mellan manuskripten och själva stilen kommer att ändras genom åren.

De övriga tre bilderna framställer situationer från Gamla Testamentet som ska fungera som en förebild – eller som en profetia – om det som sker med Jesus, enligt en av de medeltida tolkningsmodellerna som kallas för typologi. Var finner man de tre typer som kan passa scenen där Jesus binds och piskas?

På bilden nere till höger sitter Job, slagen av bölder som han skrapar med en krukskärva. Djävulen har fått lov att plåga honom, ”bara du skonar hans liv”. Kvinnan på bilden är Jobs hustru, som slår honom med något som nästan liknar en ljusstake. Hon bär också ett krusdok som är långt och som hänger ner på ryggen som om det löst upp sig från draperingen när hon slår med det hon håller i handen.

Enligt bibeln, Job kap 2, håller hon inte något redskap, men plågar Job med ord och säger:

”Håller du fortfarande fast vid din oförvitlighet? Förbanna Gud och dö!” Han svarade henne: ”Du talar som en dåre. Vi tar emot det goda från Gud, skall vi då inte också ta emot det onda?”

Bilden under den bild där Jesus gisslas är från en händelse i Judits bok, som är en av de så kallade gammaltestamentliga apokryferna, som återigen finns med i den svenska bibelöversättningen. Achior hade profeterat inför Nebukadnessars befälhavare Holofernes och blir bunden vid ett träd. Om det kan man läsa i Judits bok, i det femte och sjätte kapitlet.

I alla de medeltida Speculum återfinns samma bildschema. Valet av de tre bilder som ska belysa huvudbilden är kanske inte det val som man skulle ha gjort i vår tid. Job känner man säkert till, men Achior eller Lemek? Man kan fråga sig om de i förväg var kända av dem som skulle läsa texterna och betrakta bilderna.

Det är alltså nödvändigt att läsa bilden av Ada och Silla som sliter Lemek i håret i det sammanhang i vilket den bilden finns. Då kan man lättare tolka deras dräkter och hur de bär sina krusdok. När man känner till detta kan man gå in i bildens detaljer.

Adas krusdok är långt och det hänger ner på ryggen, medan Silla fortfarande har sitt svept, även om det håller på att lösas upp. Man kan tänka sig att Ada är mera häftig och Silla lite återhållsam. Men båda är aktiva och har höjda knutna händer.

Av det sammanhang som den här bilden finns förstår vi att Lemek av någon anledning är utsatt för att bli plågad, med eller utan egen förskyllan. Vi kan inte få upplysning om relationen mellan Lemek och hans bägge hustrur ur Bibeln. Scenen finns inte där, utan kommer från Historia Scholastica, ett verk av Petrus comestor från slutet av 1100-talet.

Säkert har någon funderat över hur Lemek hade det. Följer man Bibelns framställning så är han världshistoriens förste bigamist. Och så fyller fantasin i en egen berättelse, där det bibliska materialet är tyst.

Ada och Silla och Jobs hustru är inte de enda som bär krusdok i denna Speculum. Man kan jämföra hur krusdoken bärs av några andra.

- En konkubin tar kronan från kung Darius och ger honom en örfil.
- Davids hustru Mikal ser honom dansa och spela och kritiserar honom.
- Eva gråter över Abel som mördats av Kain.
- Jael dödar härföraren Sisera med en tältspik.
- En profetänka hos Elia häller olivolja i sina krukor.


De här kvinnorna har inte sina krusdok i oreda, utan de är prydligt samlade, i ett fall svept runt halsen. De ger ett lugnare intryck än de tre vi sett tidigare. Och det är säkert avsikten hos illuminatören. Vad jag förstår kan man bära krusdoket enkelt och svepa ena änden runt halsen. Ett annat sätt är att vika det dubbelt över huvudet och ner på sidorna. Men man bär det inte fladdrande och nedhängande på ryggen som Ada och Jobs hustru har det, eller på väg att lösas upp som Silla har det.

Förutom att tyda situationen på bilden och att identifiera personerna samt att förstå sammanhang behöver man betrakta fler bilder, kanske många. Här är alla bilderna från samma manuskript, vilket underlättar eftersom man kan försöka tränga in i hur illuminatören tänkt i sin framställning.

Som en jämförelse kan vi se en annan, senare Speculum. När man på 1400-talet började kunna trycka böcker fortsatte Speculum-genren, men nu är bilderna i form av träsnitt. Jag tar ett exempel som visar att det fortfarande var samma bilder som gällde då som tidigare. Fast med en annan tids stil och dräkter.


/Artikel i nr 4 årg 19 av Herolden, utgivet af: Bornholms Middeleladrecenters Vennekreds/



« PreviousNext »