En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Att tämja ett överspunnet garn

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 19 May, 2019 14:40

För två år sedan spann Sörve Villaveski på Ösel ett överspunnet tunt garn, ca 0,6 mm i diameter, till mig. Det mesta fick jag i härvor och det var inte fixerat! Det kändes nästan farligt att släppa lös det. Hela härvan knorrade ihop sig.

Jag öppnade en härva. Ju mer jag drog i den desto mer knorrade den ihop sig. Efter ett dygn såg det ut så här. Under ligger en oöppnad härva.


Garnet borde härvlas upp ordentligt utspänt och så läggas i hett vatten för att sedan torka. Men något lämpligt att härvla upp det på hittade jag inte här hemma. Jag fick testa att blötlägga i varmt vatten och sträcka ut härvan även om det innebar att inte alla knorrar sträcktes. Den nedersta härvan nyöppnad, inte helt lika vild.

Omknutna med breda bomullsremsor la jag dem de i varmt vatten – ca 50º. Den till höger den ”vilda” härvan. Skillnaden är tydlig mellan de två härvorna, även efter att de varit blötlagda. Det är lite skillnad även när de sträcks ut med ett gammalt strykjärn som tyngd.

Resultat: Det finns fortfarande små knorrar kvar, men garnet är mer stabilt. I en liten varpfläta där garnet sträckts ut vid varpningen var garnet i stort sett utdraget. (Jag hade också fått en del garn på kon och det hade legat så i ett par år. Där var garnet nästan helt slätt.)

Garnet var lätt att arbeta med i vävstolen och det blev ett par små provvävar att gå vidare med.

Tre tätheter, 8, 9 och 10 tr/cm och tre olika inslagsgarner, det överspunna, ett inslagspunnet ca 8/1 också från Villaveski och Kampes 6/1. Tvättade och lite lätt valkade.

Daniel H valde ut provet med 8 tr/cm och med Kampes ljusgrå 6/1 som inslag till ett par benlindor. Han har också tagit bilden.



Att dra på en väv

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 19 Mar, 2019 18:34

… eller att inte alltid göra som man blivit lärd!

Det finns många ”måsten” om hur man ska dra på en väv. Särskilt vad gäller att lägga spröt. Jag fick lära mig att man inte kan dra på en varp utan att ha spröt mellan åtminstone vart femte varv på varpbommen. Om man hade ont om spröt kunde man använda stadpapper, men bara en omgång och sedan spröt igen.

För ganska många år sedan beslöt jag mig för att testa med enbart stadpapper. Det var en 17 m lång filtvarp på 160 cm skedbredd. Stadpapper är papper som man viker i många lager i ena kanten så det bildar en smal upphöjd kant, ca 2-3 cm bred. Man lämnar ca 15 cm ovikt. Den upphöjda kanten bildar en fläns som håller varptrådarna i läge. Pappersremsan är så lång att den går 2-3 varv runt varpbommen. Ett papper i varje sida på väven. När remsan tar slut fortsätter man dra på tills varpen är i höjd med flänsen, sedan tar man nästa papper. Så här har jag alltså gjort ganska många år med alla mina ullvarpar och det fungerar utmärkt.

Det här kan man jämföra med hur man gör i maskinvävstolar, och i en del tidigare handvävstolar, som har stora flänsar som man ställer in till rätt bredd. Och så drar på utan några spröt eller papper. Jag tänker också på Emma Wiberg, den legendariska damastväverskan, som drog på 50 m linvarp utan ett enda spröt och enbart spikar som stöd för de yttersta varptrådarna.

På de medeltida manuskriptbilderna ser man inga spröt på varpbommarna. Där ser varpen spolformad ut. Man kan på bilderna se att det finns skälstickor, så jag tror inte att man utlämnat spröten på varpbommen.

I en dansk vävbok från 1950* läste jag att man absolut inte ska ha spröt när man drar på en varp. Det här är en bok som först skrevs för industrin, men som senare kom med ett tillägg för handvävning.

Först beskrivs hur man gör när man har flänsar på bommen. Då har man redkammen löst hängande och för den lite från sida till sida, så att samma trådar inte hela tiden ligger ovanpå varandra.

Men om man inte har flänsar måste varpen dras på med ”hals”. Nu blir det dansk läsövning:

Kæden (varpen) lægges fr 10 til 15 cm bredere i redekammen end varebredden, og man lader til at begynde med redekammen stå lige, så man får hele denne bredde på bommen, men efterhånden drejes den mere og mere på skrå, men kun en ubetydelighed ad gangen, samtidig med att den skydes lidt, snart til den ene sida, snart til den anden, men således at der kun er en forskydning på ca en omdrejning af kædebommen … for at halsen kan ligge så pænt som muligt; og kæden ligger lige så sikkert på denne måde, som om den havde væet bommet på en bom med skiver. Ved den lille forskydningen af redekammen får men ikke alene en fast hals, men også en mere glat overflade på garnbommen.

Så här blev varpbommen på min medeltida vävstol. Jag var lite orolig för hur det skulle fungera i den korta vävstolen, eftersom varpen på bommen mot slutet var så mycket bredare än skedbredden. Men det gick fint.

*Geismar, Bindningslære. Mindre håndbog for vævere, væveriteknikere och handvævere.



Prissättning

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 24 Mar, 2017 11:58
Vad blir priset för ett krusdok med vävda kanter?

På hemsidan har jag skrivit om att "Sätta pris på min väv – sätta pris på mitt arbete". Om jag använder min mall för att räkna ut ett pris på ett av mina krusdok med vävda kanter så blir det så här.

Det gick inte att infoga en tabell på min blogg så uträkningen finns som ett pdf att ta hem och titta på.

Obs att jag inte tar med några kostnader för lokal, redskap, försäkringar mm, allt som bör finnas med. Här är det enbart arbetstiden och material
.

Det finns tre alternativ, beroende på hur jag värderar min lön - vad vill jag ha i månadslön om jag skulle arbeta heltid-

Så vad säger ni? Vad ska jag sätta för pris på ett dok?

Vävt krusdok nr 1/Wowen frilled veil no 1

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 07 Feb, 2017 17:09
I manuskriptbilder och på skulpturer ser man ofta de avlånga krusdoken, som svepts runt huvud och axlar på många olika sätt. Eller som lagts i dubbla lager och lämnar halsen bar. Samma avlånga dok kan alltså bäras på flera olika sätt. Ofta har de här doken en mycket liten och svagt krusad kant. Det har diskuterats om det är påsydda eller vävda krus.

I rapporten Textiles from Burgos Cathedral (Camilla Luise Dahl, Marianne Vedeler, Concha Herrero Carretero) beskrivs ett antal långa, smala (11-18 cm) band, vävda i silke och med veckade eller krusade kanter. Det här är inte slöjor, utan snarare är det huvud- eller kindband.

Det är en variation i hur kanterna ser ut. Men huvudsakliga har de tjockare trådar i kanterna, ibland enkeltrådar, ibland dubbla trådar. Inslaget är samma som i den tunna varpen.

Även om det inte är den här sortens textilier som jag vill väva, utan linneslöjor med krusad kant, så visar de här textilierna så tydligt hur man kan konstruera den krusade kanten att jag går efter den.

Det jag vill väva är en linneslöja med en liten krusad kant – 50 cm bred med krus på båda sidorna och 150 cm lång.

Jag har ett fint lingarn 28/1. Med det har jag för ett år sedan provvävt med olika täthet och med olika sätt att krusa kanten. I de spanska sidenvävnaderna var tråden i kanten 1,5–2 gånger så tjock som i mittpartiet. Lingarn 16/1 stämde därför bra till kanten.

I det första krusdoket, som jag nu vävt, är kanttrådarna enkla och det är samma täthet i kanten som i mittpartiet. Det innebär att kanten blir tätare och mer kompakt.

Kanttrådarna varpas för sig. De dras inte på tillsammans med den övriga varpen, utan får hänga lösa bak på vävstolen, upplindade på en spole på var sida. Vid provvävningen visade sig att två damastlod var en lämplig tyngd.

Kruset bildades genom att jag vävde ett antal inslag (här 14). Efter det så drog jag ner kanten, så att inslagslinjen blev rak igen och fixerade med en nål. Så vävde jag samma antal inslag igen, drog ner kanten och flyttade nålen.


Den lilla kroken, gemet, håller ut kanten så att jag inte behöver hålla ut kanttrådarna med fingrarna. Den kom jag på efter att ha vävt 50 cm. Den har ett snöre och en tyngd och hänger över kanten på vävstolen.

Själva vävsättet är enkelt, tuskaft (plain weave). Svårigheten ligger i att hantera de lösare kanttrådarna. Genom att ändra spänningen mellan bottenväven och kanterna kan man krusa mer eller mindre.

Här är kruset efter tvätt och strykning av mittpartiet. Kruset borde gå att vecka.
Det finns varp kvar i vävstolen till ytterligare ett dok. Då ska jag väva ett krus med dubbla trådar.


Often you can see the long frilled veils on manuscript illuminations and on sculptures. The veils are draped around head and shoulders in different ways. They can also be worn in double layers leaving the neck unveiled. The same long veil can be worn in many different ways. The veils have often a small and slightly frilled edge. It has been discussed if the edge is sewn on the veil or if it is a woven frilled veil.

The report Textiles from Burgos Cathedral (Camilla Luise Dahl, Marianne Vedeler, Concha Herrero Carretero) describes some long, narrow (11-18 cm) woven silk ribbons, with pleated or frilled edges. These are no veils but rather head or cheek ribbons.

There is a variation of the edges. But mainly they have thicker yarn in the edges, sometimes single threads, sometimes double threads. The weft is the same as the warp in the main weave.

This is not the kind of textiles I want to weave. I want to weave frilled linen veils. But these textiles show clearly how to make a frilled edge. So I go along with it.

My weaving project is a linen veil, 50 cm width, with a small frilled edge on both sides and with a length of 150 cm.

I have a fine linen yarn 28/1. Last year I made some samples with varying closeness and frilling the edges in different ways. In the spanish silk weavings the thread in the edge was 1,5-2 times as thick as the main weave. Linen yarn 16/1 will therefore be fine for the edge.

The first of the frilled veil now woven has single yarn in the edges. The edge and the main weave are of the same set. This means, that the edge will be thicker and more dense.

The threads for the edge are warped separatly and will hang loose at the far end of the loom, winded on a reel on each side. Two damask weight were enough.

The frills were made in this way. I weaved 14 wefts, pulled the edge so the weft line again became straight, and fixed it with a needle. Again I weaved 14 wefts, pulled the edge and moved the needle.

The small hook, the paper-clip, straighten the edge so it was no need for me to hold it in with my fingers. It took me 50 cm of weaving to find out. The paper-clip is attached to a string with a small weight hanging over the side of the loom.

The weaving manner is quite simple. It is a plain weave. The difficulty is to handle the loose hanging threads for the edge frills. Changing the tension of the main warp and the edge warp you can make the edges more or less frilled.

The frilled veil washed and after ironing of the main weave. It could be pleated.
There is some warp left in the loom enough for another veil. I will weave a veil with double threads edges.


Manuskriptfilt 3/Manuscript blanket 3

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 27 Mar, 2015 20:56
Den tredje filten blir en mycket enkelt filt. Det finns många bilder av filtar med smala ränder. Eftersom jag har mörkt grått garn och en hel del av små härvor av olika färger, så blir det här en filt i ofärgad ull med smala ränder i flera färger.

Den sista filten är en hemlighet!
Blanket or cloak from Guddal, Norway. Museum : Universitetsmuseet i Bergen, InventoryNo : 030999, BRM 31/3. C-14: 1035-1165 CE.
Judith kills Holofernes Quill drawing, coloured; Illustration cycle Typology; Miniature ; South West Germany(?) , Austria(?) 1330 ; 1340 ; Vienna ; Austria; Vienna; Austrian National Library; cod. s. n. 2612 ; fol. 32v In Speculum Humanae Salvationis ; Mitteleuropäische Schulen I, Kat. 123


The third blanket will be a very plain blanket. There are many pictures of blankets with narrow stripes. As I have a lot of dark grey yarn and some small skeins in different colours will this be a blanket in undyed wool with narrow stripes in several colours.

The last blanket is a secret!





Manuskriptfilt 2/Manuscript blanket 2

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 19 Mar, 2015 17:30
Fauvel's wedding, Roman de Fauvel (BNF Fr. 146, fol. 34), c. 1320.


Jag har hittat flera bilder med breda ränder i två färger. Alla har också smala vita ränder. Som i den här bilden.

Den här filten tänkte jag väva i grått och blått. Men så hittade jag ett antal härvor lila garn. Och ränderna är ju svagt lila!



I have found many pictures with wide stripes in två colours. All also have narrow white stripes. Like this picture.

This blanket I planned to weave in grey and blue. But I found some mauve yarn in my shelf. And the colour in the picture is light mauve!




Manuskriptfiltar/Manuscript blankets

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 18 Mar, 2015 15:27
I vävstolen just nu: en 160 bred mellangrå varp i filtgarn 6/2. Det grå garn som fanns hemma räckte till en varp för fyra långa filtar. Utmaningen är att väva tvärrandig filtar efter manuskriptbilder. OCH med de garner som finns hemma. Det ska bli fyra helt olika filtar.

In the loom just now: a 160 cm width in reed light grey wollen warp, 6/2. The yarn I had at home was enough for a warp to four blankets. The challenge is to weave striped blankets after manuscript pictures. AND with yarns I have at home. It will be four different blankets.

Det här är den första – This is the first.
Death of Mary Tempera painting wood ; Furniture sacral ; Winged Altar ; by "Habsburgischer Hofmaler" ; Vienna ; 1370 ; 1372 ; Innsbruck ; Austria ; Tyrolia ; "Landesmuseum Ferdinandeum Leihgabe Stift Wilten.

Först tänkte jag att botten får bli ljust grå, men efter en titt i garnhyllan fanns där 500 g ljust rosa garn! Vad som behövdes för bottenpartierna.

At first I thougt that the bottom would be a very light grey, but then I found 500 g of a light pink yarn! Enough för the bottom.

Så här ser det ut i vävstolen – This is a picture from the loom

Filtarna vävs i 4-sk kypert. Men jag har solvat på 8 skaft för att försöka få med de små vita prickar som finns i en del bilder.

I am weaving in a 4 shaft twill, but I have threaded it on 8 shaft in an attempt to weave the small white spots you can see in many manuscript.

Funderingar kring ett randigt tyg / Thoughts about a fabric with stripes

Vävning/WeavingPosted by Åsa Martinsson 01 Nov, 2014 13:31

Jag har tänkt på vanten från Lödöse under rätt många år och arbetat med den då och då. Vanten har fått sin egen sida på textilverkstad.se. På vantens sida finns nu "Funderingar kring ett randigt tyg"

Eftersom den svenska texten redan finns på Textilverkstad räcker det att hänvisa till den HÄR.


I have thought about the mitten from Lödöse rather many years, and have worked with it from time to time. The mitten has got its own page on textilverkstad.se. On the mitten´s page is now "Funderingar kring ett randigt tyg" /Thoughts about a fabric with stripes.

The swedish text is already published on Textilverkstad, and I link to it HERE. There is also some more pictures.

The mitten from Lödöse made me ponder upon striped medieval fabric. When looking at the upper side of the mitten you find that the repeat is 16 cm – the stripe is 2,5 cm and the space between 13,5 cm. Now, as the mitten has no seam on the top you can measure the space to the next stripe – it is 16,5 cm. This repeat is then 19 cm. After that there is no further stripe and the space to the bottom is 18 cm. You can observe three stripes, all of them 2,5 cm. The space between them 13,5 cm, 16,5 cm and at least 18 cm. This differ too much to depend on deformation during the years in the ground. I think they have weaved a stripe, some space, next stripe and so on. But not caring to get the same space between the stripes.

As a weaver I ask myself if this is a "medieval" way of weaving and looking at patterns and stripes or perhaps this fabric is woven by an unskilled weaver. To get the same space between the stripes is not very difficult. Perhaps the weavers of our time want it more symmetrical than the weavers in the medieval time.

Now, what will happen with the mitten if you use a fabric with regular space between the stripes, after weaving such a fabric?

I did weave a fabric regularly striped. When planning the weaving I calculated to place the pair of mittens side by side. That would be a fabric width of about 50 cm and a length of 63 cm for one pair of mittens. The fabric should be enough for three pairs of mittens. If I then weave a fabric with a report of 16,5 to 18 cm there will be also a stripe on the base of the mitten´s inside.

The fabric also became an experiment with a new quality. I fulled it roughly in the dryer to get the right width and length. The result was a repeat of 16,5 cm and you get four stripes on each mitten.



Next »