En blogg om vävning

En blogg om vävning

Åsas och Martins blogg handlar om vårt intresse för vävning och medeltid. Med vävningen binder vi ihop nutid och dåtid. Här skriver vi om både den nutida vävningen och de projekt som hör samman med våra försök att förmedla en bild av medeltiden.

The blogg of Åsa and Martin about weaving and the middle ages. We are writing about modern weaving and our attempts to reenact the medieval time.

Medeltida vävar_4/Medieval Weaves_4

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 17 Dec, 2016 13:38
Spinnvinklar
Gästbloggare Marie Ekstedt Bjersing
Vävlärare på Sätergläntan. Magister i textilvetenskap. Forskar kring vävredskap och metoder.

Spinnvinklar på ullgarner
När man analyserar äldre tyger och fragment och vill återskapa textilierna så är oftast garnerna ett problem. Även om vi kan få tag i samma grundmaterial, exempelvis ull, så är tråden inte av samma karaktär som då.

Tidigare fanns det varp- och inslagsspunna ullgarner att få tag på. Och även garn spunna med olika spinnriktningar. De vanligaste entrådiga ullgarnerna är idag Z-spunna och har en ganska låg snodd, vilket gör det svårare att ha dem i varpen.

En vanlig beskrivning på hur spinvinkeln ett ullgarn ska vara för olika ändamål är:*
Stickgarner 5-15º
Inslagsgarner 15-25º
Varpgarner 25-45º

När man tar bilder på äldre textilier kan man med lupp eller mikroskop få bra förstoringar, så att man ser spinnvinkeln på garnet. Som en del av Åsa Martinssons projekt inom distanskursen Analys och rekonstruktion, väv på Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk, ville vi undersöka hur det är att mäta spinnvinklar på nya garner.

Olika sätt att mäta spinnvinkeln
Här kommer en genomgång på olika sätt att mäta spinnvinkeln

Mät direkt mot tråden
- Mätverktyg på telefonen/läsplattan, exempelvis Ispinn Tool. Detta redskap var svårast att använda. Det var lätt att komma åt skärmen och ändra vinkeln på skärmbilden i samband att man sträckte tråden.

- Mätskiva. Gör en egen skiva. Fungerar bra och är enkel att använda.**



Ta en bild på tråden och mät spinnvinkeln på bilden
- Gradskiva. Gör en utskrift på bilden av tråden och mät med gradskiva.

- Läsplatta. Använd ett geometriprogram, exempelvis Geometry Pad. Importera en bild på tråden och använd sedan gradskivan i programmet. Det är lätt att flytta gradskivan mellan olika ställen på bilden.

- Mikroskop. Dyrare mikroskop har mätfunktioner i programvaran.

Problem vid mätningarna
Först var vi två par som på olika håll mätte spinnvinklarna på garnerna. Den ena paret använde en mätskiva och mätte på tråden, det andra paret tog bilder på garnerna och mätte på olika sätt.




På några trådar kom vi fram till samma resultat. På andra trådar var det stor spridning på resultaten. Därför valdes fyra garner ut och gjordes som en workshop på distanskursen. För flera personer var detta första gången man mätte och det var lite svårt. En ny workshop gjordes för läsårsstuderande. Denna gång tränade vi på gemensamt garn först. Vid presentationen av uppgiften poängterades att det var viktigt att tråden var sträckt vid mätningar.

Sedan delades de studerande in i grupper om tre. Först fick var och en komma fram till sitt resultat, därefter skulle gruppen komma överens om ett resultat som skulle presenteras som ett intervall, ex 20-40 grader eller 25-30 grader. Sedan tog vi bilder på garnerna och tillsammans mätte vi på bilderna med gradskivan i Geomatry Pad. Minst fyra mätningar gjordes innan vi var överens om ett intervall.

Erfarenheter
- Tråden måste vara sträckt vid mätningen.

- Om man ska fotografera garnet så är det bra att linda upp garnet på en tjock kartong i avvikande färg. Tänk på att garnet ska vara sträckt.

-Om ett garn inte är fixerat kan det bli så, att när man klipper av en trådbit vill garnet sno upp sig och resultatet blir en lägre spinnvinkel.

- Porösa garner med låg snodd ser ut att ha en högre snodd än vad de i verkligheten har om man mäter tråden i avslappnat tillstånd.

- Vissa garner kan variera i tjocklek och då kommer också spinnvinkeln att variera.

Kan man bestämma spinnvinkeln själv?
Om man spinner sitt garn själv så kan man välja att spinna en tråd med låg eller hög spinnvinkel, under förutsättning att garnet har tunna, långa fibrer i förhållande till diametern. Om man däremot har korta, tjocka fibrer så krävs en hög spinnvinkel för att fibrerna ska bilda en tråd.

Om man har ett garn med lös snodd, så kan man lägga på mer snodd på garnet genom att spinna det en gång till.

Slutsatser
Det finns bra och enkla redskap för att mäta spinnvinklar. Som med allt, krävs det träning i hur man ska sträcka tråden och läsa av vinkeln. Om man har ett garn som varierar i grovlek, kommer även spinnvinkeln att variera och då kan det vara bättre att beskriva spinnvinkeln med ett intervall.
-----------------------
* Gustafsson, Kerstin & Allan Waller. 1987.
Ull: hemligheter, möjligheter, färdigheter. Sid 160
* Idé från www.hjsstudio.com/twistangle.htm




Medeltida vävar_3/Medieval Weaves_3

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 29 Nov, 2016 23:08

Jag har skrivit om mina entrådiga ”medeltidsgarner” i de två första inläggen och nu har jag fortsatt med hur de här garnerna fungerar i vävstolen. Det har blivit några större provvävar. Jag har fyra olika entrådiga garner. Det är två varpspunna garner i brunt och vitt, och två lösare spunna för inslag i gråbrunt och vitt

Senare kommer jag att presentera de här garnerna närmare. Det går inte bara att kalla dem för 8/1, även om jag kallade dem så innan jag började att undersöka dem. Alla de fyra garnerna ligger nära 8/1 men har samtliga olika antal m/kg, både de varpspunna och de inslagsspunna garnerna. Att garnnummer är ett ungefärligt värde framgår ju också av mitt förra inlägg.

Nu till mina två vävar
1.
Jag varpade med det bruna varpspunna garnet och vävde ett par meter med det gråbruna inslagsgarnet. Därefter ett par meter med det vita inslagsgarnet för att jämföra de två tygerna.

Båda kvalitéerna har jag valkat, en meter endast lite för att se hur det gick ihop sig, och en meter lite hårdare.


2.
Nu varpade jag med både brunt och vitt varpspunnet garn. Till inslaget använde jag både vitt och gråbrunt inslagsspunnet garn.

Det jag skulle väva är ett rutigt tyg från London (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

I boken finns inga uppgifter om täthet, bara att det är ”medium grade”. När jag jämförde analysen av tyget med en bild där det finns uppgift om mått kan jag uppskatta tätheten till ca 11 tr/cm. Min väv, efter en lättare valkning, slutade på 9 tr/cm och 8 inslag/cm.

Efter valkningen rullade jag upp tygerna på rullar, och de rullades om ett par gånger. Efter att de torkat ångpressade jag dem.

In a previous blog post I have written about my single ”medieval” yarns. Now I have gone further to examine how my yarn will function in the loom, when weaving some larger samples. I have four different single yarns, two warp spun in brown and white, two loose spun for weft in grey brown and white.

Later I will present these yarns. You can not just call them 8/1, though I named them so before examinating them. All of the four are close to 8/1 but each of them has a different m/kg, both the warp spun and the weft spun. Yarn number is an unprecise meassure as seen in my previous blog post.

Now my two weaves
1
I used the brown warp spun for my warp. Then I first weaved some meters with the greybrown weft spun yarn. Then some meters with the white weft spun yarn for comparing the two fabrics.

Both the fabrics I have fulled, one meter just a little and the other more.

2.
Now I used both the brown and the white warp spun yarn for the warp. For the weft I took the white and greybrown looser spun yarn.

I was going to weave a checked cloth from the London finds (Crowfoot, Pritchard, Staniland, Textiles and Clothing. 2002. s 50-51)

In the book there is no data about ends/cm, the cloth is just defined as ”medium grade”. When I compared the cloth analysis with an illustration with meassure figures I approximated the ends/cm to 11. My weave after being fulled is 9 ends/cm and 8 weft/cm.

After fulling the cloth I rolled it, repeating that a couple of times. After drying they were steamed.



Medeltida vävar_2/Medieval Weaves_2

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 05 Oct, 2016 13:41

Vad säger ett garnnummer?

Alla som sysslar med att väva i ull känner till begreppet garnnummer. Det här med garnnummer använder man främst för att beräkna garnåtgången för en väv.

Garnnummer 6/1 betyder att det är ett entrådigt garn och att 6 m väger 1 g = 6000 m/kg. Ett garn med garnnummer 8/1 innebär alltså att det är ett entrådigt garn och att 8 m väger 1 g = 8000 m/kg. Ett garn som heter 8/2 består av två trådar 8/1 som tvinnats samman - och därför blir det 4000 m/kg.

Garnnumret säger också en del om hur tjockt/tunt garnet är. Ju högre tal garnet anges med, desto tunnare är det.

Men hur väl stämmer garnnumret och är garner med samma garnnumer lika tjocka/tunna?

Jag tog ett par ett par av mina entrådiga garner och jämförde dem. Det var Möbelåtta 8/1 grått och vitt, och Kampes 6/1 i olika grå nyanser. Jag vägde exakt lika långa trådar av varje garn och kunde bestämma antalet meter/kg. Garndiametern betämde jag genom att linda garnet ett par centimeter runt en linjal. Så här blev resultatet:

Tabell


Möbelåtta 8/1 grått 7710 m/kg 0,63 mm

Möbelåtta 8/1 vitt 8600 m/kg 0,61 mm





Kampe 6/1 vit 5980 m/kg 1,03 mm

Kampe 6/1 ljusgrå 5980 m/kg 1,05 mm

Kampe 6/1 mellangrå 6650 m/kg 0,95 mm

Kampe 6/1 mörkgrå 6680 m/kg 0,91 mm

Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Så alldeles exakta som i tabellen är naturligtvis inte diametrarna, men de visar på hur "samma" garn kan skifta. Det beror i de här fallen på att det är olika ull i garnerna.
Garnerna på bilden ligger i samma ordning som i tabellen.

Det grå och vita Möbelåtta känns helt olika varandra. När jag väver med Kampes vita och ljusgrå garner märker jag att de fyller på ett helt annat sätt i inslaget än de mörkare.

Det grå Möbelåtta är inte fullt 8000 m/kg, medan det vita är mer än 8000 m/kg.

Kampes två ljusare grå är ca 6000 m/kg, medan det mörkare grå är mer än 6000 m/kg.

Det kanske inte betyder så mycket att garnnumret bara är ett ungefärligt mått, för man beräknar ju vävlängden med viss råge. Men det betyder att olika garner ger olika vävkvalitéer - även om de olika garnerna haft samma garnnummer.


What will the Yarn Number tell you?

All of us wool weavers are familar with what Yarn Number means. It is a measure used primarly for calculating how much yarn you need for the weave you are planning.

A yarn with number 6/1 is a single yarn, 6 meters weights 1 gram = 6000 meters per kilo. Yarn Number 8/1 is also a single yarn, but here 8 meters weights 1 gram = 8000 meters per kilo. A yarn 8/2 means that two threads 8/1 are twinned together - and the yarn length is 4000 meters per kilo.

The Yarn Number also says something about how thick or thin the yarn is. The higher number the thinner yarn!

But now, how exact is the Yarn Number, and are yarns with the same number equally thick/thin?

I took some of my single yarns to compare them. I used one grey and one white Möbelåtta 8/1 and different grey shades of Kampes 6/1. I weighted threads of exactly the same length and could figure out the meters per kilo. The yarn diameter I got through winding the yarn some centimeter around a ruler. See the table above.

The yarns on the picture on the top are in the same order as in the table.

The yarn diameters are of course not so exact as in the table, but the table indicate how "the same" yarn can differ. In this case it depends on the different wool the yarns are made of.

The grey and the white Möbelåtta have different feeling. When weaving with the white and the light grey yarns from Kampe I noticed that theese yarns fills much more in the weft than the darker grey yarn.

The grey Möbelåtta is less than 8000 m/kg, but the white is more than 8000 m/kg. The two lighter yarns from Kampe are each about 6000 m/kg, while the darker grey is over 6000 m/kg.

Perhaps it is not so very important that the Yarn Number is just approximate, because you calculate your weave with a good measure. But you must be aware that different yarns will give not the same cloth quality - even if the different yarns have the same Yarn Number.



Medeltida vävar_1/Medieval weaves_1

Projekt 2017 / Project 2017Posted by Åsa Martinsson 21 Sep, 2016 17:34

Hur definierar man ett garn? Garnnummer, så som vi är vana vid från vävböcker och garnförsäljare, ger inte en tillräcklig beskrivning. Mer adekvat är spinnvinkel, diameter och snoddriktning Z/S. Det är sådana uppgifter som arkeologisk litteratur använder.

Just nu undersöker jag ett antal garner från ett litet spinneri på Ösel. Jag mäter och provväver. Avsikten är att ta fram entrådiga garner och provväva kvalitéer som är lämpliga för medeltida vävar. Och att ta fram vävbeskrivningar.

Det är framför allt ett projekt inför Vävmassan 21-23 september 2017 i Växjö.

Jag kommer att skriva här om hur arbetet fortskrider.



How do you define a yarn? Yarn number, as we are used to from weaving books and from yarn vendors, will not give us the enough description. More adequate is angel of twist, diameter and direction of twist Z/S. As they do in the archaeological literature.

At the moment I examine some yarns from a small spinning mill on Saaremaa. I am measuring and weaving samples. The goal is to find out some single yarns and weave qualities, useful for medieval weaves. And to make weaving descriptions.

Most of all it is a project for the Weaving Fair 21-23 September 2017 in Växjö.

I´ll now and then write about this work in progress here on my blog.